∞

När vi talar om gud idag så accepterar vi vemodigt att vi inte kan förstå gud's storhet. Det är dimensioner våra hjärnor inte ens i sina vildaste fantasier skulle kunna föreställa sig. Ungefär som Universum. Vi kan inte greppa vad som menas med en Oändlighet, ingen början inget slut - vi accepterar det helt sonika. I takt med att man som individ utvecklas i livet kan man förstå saker och ting lättare. Först egoistiskt och subjektivt, sen objektivt sen hur andra ser på oss osv osv. På samma sätt har människan som ras och intellektuell varelse också utvecklats. Från primitiva indianer till otroligt intelligenta västmänniskor, med flera. I samma takt som människans intelligens och hennes förmåga att utnyttja den har växt så har även hennes syn på gud. Långt tillbaka i tiden tillbad man ofta flera gudar, polygami. Man offrade till gudarna, som om man föreställde sig att gudarna själva åt mat. Man gav dem namn, titlar, ansikten - man gjorde gud och gudarna väldigt personliga. Tillslut o