Inlägg

Visar inlägg från mars, 2013

Politik är enbart en täckmantel för vår moral

Att politik skulle vara något naturligt, något skapt av naturen så att säga, tror jag de flesta kan vara överens om att så inte är fallet. Politik är en mänsklig skapelse, en maktfördelningsprocess som växt fram genom årtusenden. Politik kan se väldigt olika ut jorden över, allt från renodlad demokrati till diktatur och ett enormt utbud däremellan. Vilken politisk agenda som är bäst tror jag ingen har svaret på. Först och främst måste man då definiera bäst - bäst för massan, bäst för individen, bäst för att låta landet växa, bäst för ekonomisk tillväxt osv. Att (1) tro att Sverige har en demokrati är naivt, och att (2) tro att demokrati skulle vara det bästa för befolkning är även det lika naivt. Människan spenderar större delen av sitt liv att söka efter tillhörighet och att identifiera sig själv - vem är jag och vilka människor vill jag vara med. Politik är ett typiskt sätt att finna både tillhörighet och att identifiera sig med. Att öppet kunna säga "jag är moderat" är

"Min bil har gått sönder! -Men GUD vad TRIST!"

Ja ungefär så brukar responsen vara när man berättar något tråkigt eller negativt för en vän. "Min mamma är sjuk." "-Nej men gud så förfärligt" eller "Min dator gick sönder igår." ”-Amen shit fan vad drygt" osv. Låt oss spela Jeopardy. Svaret är: Men gud vad trist! Därav bör frågan ha varit: Vad tycker du? Fast IRL tycks denna logik inte gälla. Sällan följs påståendet "min dator har gått sönder" av frågan "vad tycker du om det", men likväl så replikerar folk överlag med "men gud vad trist!". När vi har råkat ut för något jobbigt, något som vi Upplever jobbigt, så vill vi bearbeta det. Alla har vi olika sätt att bearbeta ångest och motstånd i livet på. Det kanske vanligaste är att prata med sina vänner, att ha någon som lyssnar. Som lyssnare bör man också göra just det för sin vän: lyssna. Vissa lyssnare ser dock detta som ett guldtillfälle att själv gnälla ut om sina egna problem, vilket kanske inte är så lysan

Feminismen och kvinnomisshandel

Som så många gånger förr vilja börja med att förtydliga att Jag, precis som de flesta andra, är för jämställdhet. Jämställdhet är och bör vara en norm, något naturligt och givet. Feminism å andra sidan har utvecklats vidare från jämställdhet och bort mot kvinnomakt (en negativ sådan, ungefär samma negativa klang som en diktatur). Till detta refererar jag med enkelhet till uttalande gjorde av högt uppsatta politiskt aktiva feminister, nationellt som internationellt. Uttalande finns i en uppsjö och har en röd tråd: manshat. Människor som hatar finns det dessvärre gott om. Tyvärr anses feministernas hat vara politiskt korrekt (PK). Kvinnomisshandel är ett typiskt tabuämne. Det har skett i alla tider och det sker än idag, överallt. Likväl så hyschas det om ämnet i media. Det är en het potatis helt enkelt. När man pratar om misshandel, könsneutral sådan, så talas det dock desto friare. Misshandel är ett mer socialt accepterat brott. Anledningen till varför kvinnomisshandel är kän

Maskulint - Feminint

Korrekturläser detta inlägg och inser att detta är en milstolpe i mitt andliga liv. Ironiskt nog kan jag ändå inte riktigt ta till mig det.. Jag har haft detta ämne på tapet en hel del gånger förr. Och fan så svårt det har varit att sätta fingret på det. De vänner som känt mig genom åren har nu upplevt en relativt svängande inställning hos mig i frågan. Och med facit i hand så har jag väl yttrat en hel del dumma och onödiga kvinnoförnedrande skämt - DOCK inte för att skämten har varit särskilt grova, utan för att jag i egenskap av man har yttrat dem mot en kvinna. Det är ungefär att jämför med att en vit man säger neger till en mörk man, vilket knappast är samma sak som att en mörk person säger det till en annan mörk person. D.v.s. att även om de allra flesta skämten varit enbart på skoj så förstår jag att de kan ha upprört och stört många, något jag tagit till mig och givetvis försöker ändra på. Jag har även debatterat ämnet feminism många, många gånger. Jag tror detta beror dels