∞

Jag sitter och tittar på Dallas Buyers Club och en insikt kommer krypandes. I filmen får vi följa en man som just fått dödsdomen HIV / Aids. De sedvanliga cykeln av tankar inför döden inträffar för honom - förnekelse, hat, sorg, depseration, acceptans m.m. Och det slår mig - av alla lögner,  misstankar och konspirationer finns det bara en botten - den om döden. Vi i väst, vi så intellektuella och sekulariserade, vi så välutbildade och intelligenta, vi som vänt det spirituella ryggen och istället uppnått jämställdhet och kapitalismen - vi får idag inte bekanta oss med döden annat än vid dödsfall bland de närmaste vän- och familjekretsarna. Döden hålls från oss isolerade. Vi pratar sällan om den. Vi får aldrig se ett ynka lik ens. Och för oss som bor i länder utan krig förekommer inte ens skottskador i vardagen. Döden är i väst ungefär lika närvarande som räntefria lån i Israel. Men döden kommer. Faktum är att det enda som är sant i våra liv, det absolut enda, är döden.