Mobbare blir mobbare
För den som avlägsnat sig PK-filtret på hornhinnan finns massor av intressanta ämnen att tala om, högt. Ett samband som jag tror mig ha observerat inom fysionomi och socialt beteende är Mobbare - dess utseende, arv och attityd.
Vad krävs för att vara en mobbare är första frågan vi bör ställa oss:
Att mobba är att förtrycka någon, så såvida du inte är jet lee bör du ha en grov/grövre kroppsbyggnad än den du mobbar. Du bör även ha ett aggressivt beteende för att framstå hotfull så offret blir skrämt/inte gör motstånd. Utöver beteendet bör även ansiktsdragen vara aggressiva, något jag kommer återkomma till. Och slutligen bör du även ha en viss avsaknad av empati. Avsaknaden av empatin kan vara genetisk (t.ex. psykopat) eller så kan den kan vara -tillfälligt- dämpad av social misär (t.ex. hat hemifrån som omvanldas till ångest som omvandlas till hat utåt samhället).
Nå, är det då slumpen att genetiskt attraktiva människor får genetiskt attraktiva barn? (okej, om SÄPO med vänner hamnade på denna sida på grund av att google uppmärksammade "attraktiva barn" så ber jag er läsa hela meningen. Jag är way too straight for prison). Är det slumpen att feta föräldrar ofta får barn som blir överviktiga -alkoholistiska föräldrar får drogmissbrukande barn osv osv osv. Visst så sant spelar miljön in på uppväxten, enormt. Men vissa genetiska faktorer kan vi inte rå över, möjligen hålla dem i schack och inte låta dem ta över oss. Genetik har inte bara med våra nedärvda sjukdomar att göra, utan även med vårat utseende med mera.
Hur ofta ser vi då attraktiva kvinnor kasta sig över fula feta män? Eller hur ofta ser vi alkoholiserade karlar få till det med boknördarna med långa blonda fina flätor? Först och främst så rör sig oftast samma typer av människor i samma typer av kretsar. Alkisen hänger inte på biblioteket och fula tjocka människor vill inte visa sig på modemedvetna-Stureplan. Men, förutom den faktorn, så har människor med liknande gemensamma utseenden och livsstilar i regel större dragningskraft till varandra än för dem som är dess totala motsats. Jag får helt enkelt lov att hänvisa till det empiriska livet, gissar på att en analys av detta skulle bli allt för komplex. Bad boys i skolan strular med bad girls i skolan. Nördarna hänger för sig själva i den lugna delen av korridoren och emo-freaksen sitter någonstans där det är skugga. Om än det finns fler kategorier av människor, och människor förändras, så kan dessa stereotypiska drag finnas över allt, från födsel till död, från Skåne till Norrland, från Sverige till Sydafrika. Dessa typiska "livsstilar" är alltså inte slumpen, vi ser dem snarare som naturliga urval världen över.
Om det vore så att vi attraherades mest av våra motsatser - bad boys med boknörden, bad girls med emo-killen - så skulle snart våra tydliga genetiska egenskaper och dessa stereotypiska egenskaper försvinna. Så är inte fallet. Stereotyper är mer isolerade idag än förr. Förr var det sportkillarna mot töntarna. Nu har vi emo:s, boknördar, fula, feta, snygga, bimbos osv osv. Vi är även mer isolerade inom grupperna och tillåter oss än mindre att mötas över gränserna.
Grova ansiktsdrag är inte PK att forska om, då resultaten kan utnyttjas på ett icke-PK sätt. Nåväl, de studier som gjorts har visat att människor kan peka ut aggressiva ansiktsdrag, så kallade "grova ansiktsdrag". Förutom att vi alla själva ser, så finns det alltså på papper att vissa människor har ansiktsdrag som får andra att rygga tillbaka. Har vi då en person som ser aggressiv ut så kommer han även i en logisk följd att få den respekten, bara genom att se ut så. Får man den typen av "rädsle respekte" tillräckligt ofta så fungerar detta som vatten på en kvarn - det vill säga en person som redan ser aggressiv ut kommer bygga upp sitt aggressiva självförtroende enbart genom att människor ryggar tillbaka på grund av dennes utseende. Så förutom ett genetiskt nedärvt aggressivt utseende så får denne person även en aggressiv attityd då folk kommer uppfatta honom som aggressiv och bemöta honom med rädsla/ "respekt". Denna teori menar jag även gäller åt för alla ansiktsdrag. En som ser feg ut kommer även att bemötas som feg och folk kommer automatiskt att enklare köra över en sådan person i skolan, yrkeslivet osv osv. Så ser man feg ut i ansiktet så är risken stor att man blir behandla så och därefter även blir "en fegis". Därav påstår jag att man kan döma människor efter hur de ser ut. Dock är detta ingen regel. Många människor lyckas bryta sig ur det fack de placerats i. Många människor slipper även bli placerade i fack på grund utav deras genetiska utseende. Men detta är en teori som stämmer.
Om man då har ett genetiskt nedärvd grovt ansikte så kommer man automatiskt få "rädsle respekten" utan att behöva hävda sig. Har man dock en bra fysik kan man slå någon för att ytterligare stärka sin plats som alfa hane.
Låt oss nu tänka ett steg bakåt innan vi fortsätter framåt: Det barn som nu föds med ett grovt ansikte från sina föräldrars arv kommer alltså även att uppfostras av ett par föräldrar med statistiskt sätt grova ansiktsdrag. Dessa föräldrar har statistik sätt enligt min teori alltså själva varit mobbare. Att då växa upp med föräldrar med extremt kaxig attityd kommer garanterat att avspegla sig på barnet med uppfostrans gång. Så förutom det råa ansiktsdraget vilket inger en "rädsle respekt" så har barnet dessutom en given "how too be a bully"-skolning hemifrån.
Vill man spekulera i teorin skulle man kunna fråga sig hur det kommer sig att vi inger en "rädsle respekt" för människor med vissa ansiktsdrag, och vice verse -kör vi över människor som ser fega och rädda ut. Detta ligger nedärvt i våran allas DNA - alltså inte våra varierande utseende, utan hur vi kan läsa och bedöma en människa utefter dess ansikte, något vi alla mer eller mindre har samma protokoll för. När uppkom detta protokoll och varför?
Jag skulle spekulera så här: Människans överlevnad byggde på hennes förmåga att samarbeta. Samarbete har en och endast en grundpelare: en ledare måste utses. Med den intelligensnivå vi hade för så många hundra tusen år tillbaka så gick det ej att kommunicera, ha omröstning eller demokrati. Inom djurriket ser vi detta beteende. Vad vi dock ser på discovery channel är djurhannar som slåss mot varandra - antingen för att vinna en kvinna eller för att få platsen som alfa hanne i gruppen.
På samma sätt har även vi människor fungerat på det stadiet då vi snarare klassades som djur än "intelligenta människor". För att undvika myteri, och hålla flocken samlad, måste alfa hannen hålla sin position i schack. Vad kan då möjligtvis vara bättre än att ha en alfa hanne som ser så skräckinjagande ut att de övriga gruppmedlemmarna inte ens tänker tanken av myteri? Framgå för arten - survival of the fittest
Vad krävs för att vara en mobbare är första frågan vi bör ställa oss:
Att mobba är att förtrycka någon, så såvida du inte är jet lee bör du ha en grov/grövre kroppsbyggnad än den du mobbar. Du bör även ha ett aggressivt beteende för att framstå hotfull så offret blir skrämt/inte gör motstånd. Utöver beteendet bör även ansiktsdragen vara aggressiva, något jag kommer återkomma till. Och slutligen bör du även ha en viss avsaknad av empati. Avsaknaden av empatin kan vara genetisk (t.ex. psykopat) eller så kan den kan vara -tillfälligt- dämpad av social misär (t.ex. hat hemifrån som omvanldas till ångest som omvandlas till hat utåt samhället).
Nå, är det då slumpen att genetiskt attraktiva människor får genetiskt attraktiva barn? (okej, om SÄPO med vänner hamnade på denna sida på grund av att google uppmärksammade "attraktiva barn" så ber jag er läsa hela meningen. Jag är way too straight for prison). Är det slumpen att feta föräldrar ofta får barn som blir överviktiga -alkoholistiska föräldrar får drogmissbrukande barn osv osv osv. Visst så sant spelar miljön in på uppväxten, enormt. Men vissa genetiska faktorer kan vi inte rå över, möjligen hålla dem i schack och inte låta dem ta över oss. Genetik har inte bara med våra nedärvda sjukdomar att göra, utan även med vårat utseende med mera.
Hur ofta ser vi då attraktiva kvinnor kasta sig över fula feta män? Eller hur ofta ser vi alkoholiserade karlar få till det med boknördarna med långa blonda fina flätor? Först och främst så rör sig oftast samma typer av människor i samma typer av kretsar. Alkisen hänger inte på biblioteket och fula tjocka människor vill inte visa sig på modemedvetna-Stureplan. Men, förutom den faktorn, så har människor med liknande gemensamma utseenden och livsstilar i regel större dragningskraft till varandra än för dem som är dess totala motsats. Jag får helt enkelt lov att hänvisa till det empiriska livet, gissar på att en analys av detta skulle bli allt för komplex. Bad boys i skolan strular med bad girls i skolan. Nördarna hänger för sig själva i den lugna delen av korridoren och emo-freaksen sitter någonstans där det är skugga. Om än det finns fler kategorier av människor, och människor förändras, så kan dessa stereotypiska drag finnas över allt, från födsel till död, från Skåne till Norrland, från Sverige till Sydafrika. Dessa typiska "livsstilar" är alltså inte slumpen, vi ser dem snarare som naturliga urval världen över.
Om det vore så att vi attraherades mest av våra motsatser - bad boys med boknörden, bad girls med emo-killen - så skulle snart våra tydliga genetiska egenskaper och dessa stereotypiska egenskaper försvinna. Så är inte fallet. Stereotyper är mer isolerade idag än förr. Förr var det sportkillarna mot töntarna. Nu har vi emo:s, boknördar, fula, feta, snygga, bimbos osv osv. Vi är även mer isolerade inom grupperna och tillåter oss än mindre att mötas över gränserna.
Grova ansiktsdrag är inte PK att forska om, då resultaten kan utnyttjas på ett icke-PK sätt. Nåväl, de studier som gjorts har visat att människor kan peka ut aggressiva ansiktsdrag, så kallade "grova ansiktsdrag". Förutom att vi alla själva ser, så finns det alltså på papper att vissa människor har ansiktsdrag som får andra att rygga tillbaka. Har vi då en person som ser aggressiv ut så kommer han även i en logisk följd att få den respekten, bara genom att se ut så. Får man den typen av "rädsle respekte" tillräckligt ofta så fungerar detta som vatten på en kvarn - det vill säga en person som redan ser aggressiv ut kommer bygga upp sitt aggressiva självförtroende enbart genom att människor ryggar tillbaka på grund av dennes utseende. Så förutom ett genetiskt nedärvt aggressivt utseende så får denne person även en aggressiv attityd då folk kommer uppfatta honom som aggressiv och bemöta honom med rädsla/ "respekt". Denna teori menar jag även gäller åt för alla ansiktsdrag. En som ser feg ut kommer även att bemötas som feg och folk kommer automatiskt att enklare köra över en sådan person i skolan, yrkeslivet osv osv. Så ser man feg ut i ansiktet så är risken stor att man blir behandla så och därefter även blir "en fegis". Därav påstår jag att man kan döma människor efter hur de ser ut. Dock är detta ingen regel. Många människor lyckas bryta sig ur det fack de placerats i. Många människor slipper även bli placerade i fack på grund utav deras genetiska utseende. Men detta är en teori som stämmer.
Om man då har ett genetiskt nedärvd grovt ansikte så kommer man automatiskt få "rädsle respekten" utan att behöva hävda sig. Har man dock en bra fysik kan man slå någon för att ytterligare stärka sin plats som alfa hane.
Låt oss nu tänka ett steg bakåt innan vi fortsätter framåt: Det barn som nu föds med ett grovt ansikte från sina föräldrars arv kommer alltså även att uppfostras av ett par föräldrar med statistiskt sätt grova ansiktsdrag. Dessa föräldrar har statistik sätt enligt min teori alltså själva varit mobbare. Att då växa upp med föräldrar med extremt kaxig attityd kommer garanterat att avspegla sig på barnet med uppfostrans gång. Så förutom det råa ansiktsdraget vilket inger en "rädsle respekt" så har barnet dessutom en given "how too be a bully"-skolning hemifrån.
Vill man spekulera i teorin skulle man kunna fråga sig hur det kommer sig att vi inger en "rädsle respekt" för människor med vissa ansiktsdrag, och vice verse -kör vi över människor som ser fega och rädda ut. Detta ligger nedärvt i våran allas DNA - alltså inte våra varierande utseende, utan hur vi kan läsa och bedöma en människa utefter dess ansikte, något vi alla mer eller mindre har samma protokoll för. När uppkom detta protokoll och varför?
Jag skulle spekulera så här: Människans överlevnad byggde på hennes förmåga att samarbeta. Samarbete har en och endast en grundpelare: en ledare måste utses. Med den intelligensnivå vi hade för så många hundra tusen år tillbaka så gick det ej att kommunicera, ha omröstning eller demokrati. Inom djurriket ser vi detta beteende. Vad vi dock ser på discovery channel är djurhannar som slåss mot varandra - antingen för att vinna en kvinna eller för att få platsen som alfa hanne i gruppen.
På samma sätt har även vi människor fungerat på det stadiet då vi snarare klassades som djur än "intelligenta människor". För att undvika myteri, och hålla flocken samlad, måste alfa hannen hålla sin position i schack. Vad kan då möjligtvis vara bättre än att ha en alfa hanne som ser så skräckinjagande ut att de övriga gruppmedlemmarna inte ens tänker tanken av myteri? Framgå för arten - survival of the fittest
Kommentarer