EL-sparkcykel, sprit och hasardspel
Alla goda ting är tre; EL-sparkcyklar, sprit och hasardspel. Det kan inte ha undgått någon att livets största nöjesattraktioner tycks vara dem fria från ansvar och ansträngningar. Friheten av att slippa promenera såväl som att parkera anständigt har lett till en miljonindustri av EL-drivna sparkcyklar med att trafiksammelsurium till följd. Sprit, världens farligaste drog, släcker både liv och törst till höger och vänster. Fyra glas vin räcker gott för den som önskar sänka sina axlar och självmedicinera sig till en behagligare afton. Hasardspel, om än en statistik omöjlighet så finns där likväl hoppet om en ljusare framtiden med ett liv i ekonomiskt överflöd, allt utan att fodra något hårt arbete bakom det. Som att ta köksvägen in till arvet man aldrig fick på grund av att man föddes av fel moder. Varför o varför är dessa tre guldklimpar fortfarande tillåtna? Hur kan lagens lång arm som i mångt och mycket har som ändamål att hålla oss borta från godisskålen på översta hyllan ännu inte