Detta är mitt arv.

 Livet jag lämnar bakom mig kommer vara minnen och känslor om mig som med tiden tynar bort. Fysiken och kapitalet jag byggt upp är även dem meriter som på sin höjd kan minnas två generationer bort men därefter övergå till ett ointressant samtalsämne.

Det ända jag på riktigt lämnar efter mig är mina barn som ska bära livets gåva vidare. Mina barn är emellertid snart inte längre mina, de övergå till att bli sina egna. De intryck jag gjort på dem och dem runtom mig kan förhoppningsvis komma att vara till det bättre - på det stora hela.

Tiden på med livet ska förvaltas och uppskattas. Om man inte lägger tiden på att förbättra och utveckla sig själv så ska man göra det för andra. Tiden där emellan ska läggas till att försöka uppskatta livet. För den som kan hitta en balans emellan dessa tre pelare kommer livet bli kvalitativt.

Det ända jag på riktigt lämnar efter mig som kommer att kunna bestå är denna 'blogg'. Där de visdomar och sanningar jag presenterat med säkerhet kommer att kunna begrundas även långt efter min död. Vissa saker kommer jag kanske ha fel i, eller sett i fel infallsvinkel utan att beakta andra omständigheter, men mycket kommer att vara sanningar som de allra flesta inte kommer komma fram till på egen hand. För detta är jag tacksam.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Religion för mig

Orimligt att meritokratin ska leda till högre lön

Koranbränningar belyser svårigheten med att stifta lagar