Välkommen tillbaka Silver, var har du hållit hus, och varför är du tillbaka?
Tja, lite här och där och vem fan vet. Nu till ämnet:
Matrix är närmre än vi tror - Del 1
Samhället vi lever är precis som det mesta annat i våra liv en illusion, ett spelplan vi skapt själva åt oss själva. Vi har lagar och regler med efterföljande straff. Vi har pengar och räntor med efterföljande skulder. Det vi tar för givet som logik är inget annat än ett enormt sällskapsspel som byggts upp under flera årtusenden.
Del 1: Det vackra folket, en egen subras.
Sedan urminnes tider har det vackra folket befunnit sig i samhällets toppskick. Det är inte slumpen att de kändisar vi ser i media är otroligt vackra, på samma sätt som det heller inte är slumpen att många av de människor som strosar runt kring Östermalm faktiskt har fina höftben och symmetriska ansikten. På samma sätt som en ras uppkommer inom en viss etnicitet, t.ex. svenskar, araber, judar m.fl. så uppkommer även subraser när människor inom ett visst klassikt enbart gökar med varandra. Med definitionen subras menar jag att den genetiska skillnaden gentemot övriga människor inom samma etnicitet är så pass lite annat den snarare kan påvisas okulärt än i ett laboratorium. I samma tes uppstår även små subraser i övriga klasskick; underklassen och medelklassen.
Innan ämnet tar fart ska vi mellanlanda i en snabb genomgång i tabuämnet Raslära. Raslära har utövats världen över, så sent som i Sverige som för bara några decennier tillbaka. Den främsta anledningen till varför raslära är tabu och förbjudet är för att det kan utnyttjas felaktigt och ligga till grund för hets mot folkgrupp och rasism. Fördelarna med raslära ligger främst inom det medicinska där man kan ta fram mediciner och förebygga rasrelaterade sjukdomar. Raslära kan vara kul att studera för att se hur ras, kultur och geografiskt läge hänger samma - om det hänger samma. Min personliga åsikt är att människan är en ras med flera underraser. Dem som inte håller med mig brukar påpeka att de biologiska definitionerna för en underras inom människan inte levs upp till, men och andra sidan svarar jag då att det är människan själv som satt upp de referensramarna; är man så blind att man inte kan skilja på en kort, gulblekt, snedögd kines från en stor, svart västafrikan så är det nog sin optiker man ska klaga hos, inte biologiläraren.
En underras uppstår då en sluten folkgrupp, t.ex. etnicitet, enbart utökar sig med varandra. På så sätt bevaras vissa karaktärsdrag, t.ex. vit, lång, atletisk, hårig, i större koncentration. Desto längre den slutna folkgruppen enbart fortplantar sig med varandra desto större mer utmärkande blir karaktärsdragen. Givetvis sträcker sig definitionen av ras längre än Vit och Svart, men det är och andra sidan utsidan vi kan tyda först.
Om man således har ett fläng av logiskt tänkande och karaktär nog för att våga vägra vara PK så ser man fort att det finns ett teoretiskt moment där en subras skulle kunna uppstå bland de olika klasskikten. Det som talar emot min teori är att klassikten inte är bestämd, utan att de bestäms efter var mans egen vilja. Men så gulligt naiva ska vi inte vara här.
Om du växer upp i ett akademikerhem med båda föräldrarna som läkare ökar chansen enormt att du själv kommer att studera till läkare medan om du växer upp i hem med proletärs eldsjälar så är chansen mycket mindre att du ens kommer att studera vidare efter gymnasiet (empiriskt bevisat). Detta beror fler faktorer så som till exempel på den kunskap du får hemma - välutbildade föräldrar är mer pålästa och kan därför lära ut mer hemma, vidare så kan akademiska föräldrar bättre studievägledning - välutbildade föräldrar är vana vid att studera och coachar således mer och bättre samt beror det även på målsättningen du får med dig hemifrån - man strävar gärna efter att "komma lika långt" som ens föräldrar.
D.v.s. att vårt första indicium till varför en subras skulle kunna uppstå inom ett klassikt beror på de olika förutsättningarna vi har i val om karriär. Utbildning, karriär, lön och klassikt hänger ihop i en och samma linje. Om du har akademiska föräldrar är oddsen större att du själv blir akademiker. Och suprise suprise, inte helt oväntat gifter sig akademiker med likasinnade. Inte allt för ofta ser vi sopåkare fria till en överläkare. Med detta sagt: Är dina föräldrar akademiker är oddsen för att du, din fru och dina framtida barn ska bli akademiker enormt mycket större än om dina föräldrar gick fordonsprogrammet på gymnaiset.
Det nästa indicium som stödjer min teori härrör i människans naturliga urvalsprocess vad gäller valet mellan fulhet och attraktivitet.
Hur ofta ser du en sexig primadonna, tuttar som meloner, en röv som glasskinkor och ett ansikte som får var man att bli stum - hur ofta ser du en sådan kvinna hångla upp en lönnfet datanörd med ett finnbeklätt ansikte? Hur ofta ser du Brad pit med en välhängd 35a mellan benen, magrutor som får ögonen att åka puckelpist - hur ofta ser du en sådan man springa famlandes efter en cellulitpackad kärring med hängpattar ned till knäna? Nä, precis som vi fått lära oss från Disney så gäller fortfarande: lika barn leka bäst. Överklassen dansar för sig själva medan underklassens fula trälar skall veta var gränserna går.
Ingen moralisk aspekt i denna, det bara är så. Alla strävar vi efter en så attraktiv partner som möjligt, men tids nog inser även de flesta sina "begränsningar" i hur högt vi kan lägga ribban. Återigen, absolut ingen värdering i detta, det en naturlig och logisk process, en logisk process som dock förstärks och förvrängs på grund av det samhälle vi lever i.
Samhället vi lever i är byggt av människor själva, byggt av människorna med makt. Människor med makt som skapar sitt eget samhälle skapar logiskt nog även ett samhälle anpassat att gynna dem själva. Man hade utan några större problem kunnat bygga upp ett mer rationellt samhälle där lönen grundar sig i mer direkt led till konkreta prestationer och där anställning grundat sig i det teoretiska C.V.:t och inte nepotism. Men i samma takt som en generation ledande och beslutsfattande människor tackar för sig tar en ny generation vid. En ny generation som i samma veva inser "hallå, det är vi som bestämmer nu, vem kan hindra oss från att göra som vi vill nu?!". Nåväl, tillbaka till ämnet. På samma sätt som attraktiva människor helst umgås och knullar med andra attraktiva människor på sin fritid så strävar de även efter att göra det samma på sin arbetstid. Återigen, ingen moralisk aspekt i detta. Det ligger i människans natur att attraheras och dras till attraktiva människor. Attraktiva - attraherande - tautologin får tala för sig. Människor med beslutfattande roller anställer gärna attraktiva människor och tack vare denna lilla, men enkelt förklarade, spiral, så klättrar attraktiva människor snabbare i karriären en fula.
Istället för att behöva dra tusen exempel som stödjer min teori så uppmanar jag alla betvivlar att ge sig ut i verkligheten, i det matrix vi lever i. Gå runt och ta en bild på alla taxi- och busschaufförer, ta en bild på alla sopbilsåkare och gatusopare. Avsett sedan ytterligare en dag för att dokumentera ett bildkollage på alla miljonärer och kändisar, på alla verkställande direktörer och Mercedesåkande-pompar. Kan du med handen på hjärtat fortfarande säga att jag har fel när jag påstår att våra öden härrör i våra utseenden mer än vad vi tillåts tro?
Vad kan man då dra för analys av detta? Att snygga kommer bli snyggare och fula fulare? När fan kan man lägga in en moralisk aspekt i detta? Det går onekligen att förneka människans drifter, den om att vi dras mot attraktiva människor, att vilja umgås och hjälpa attraktiva människor mer än mindre attraktiva dito. Det är fullständigt ologiskt att förneka de djuriska drifterna inom oss.
DOCK så finns det något djupare som jag vill nå fram till.
Som alltid så hävdar jag att människan är det intelligenta djuret. Om så vill inom en religiös aspekt: Människan föds med intelligensen och drifter. Jing och jang. Plus och minus. Det är upp till oss själva att bevisa inför gud att vi faktiskt är värdiga nog att kallas människor genom att välja det intelligenta valet och inte låta oss styras av våra drifter.
Låt mig beskriva tankarna och känslorna jag upplever när en enormt attraktiv kvinna passerar mig: jag fryser till i kropp och blick, jag kan inte slita mig, men jag måste, för annars tror hon att jag är klängig (vilket jag ju är!), jag försöker titta bort, försöka tygla mina drifter, men misslyckas allt för ofta. Om situationen dock uppstår att jag istället ska samtala med den attraktiva kvinnan i fråga och hon då öppnar munnen varpå det flyger den ena grodan efter den andra så försvinner attraktionen totalt. Inte ett spår av erektion kvar.
Nåväl, nog fjortisbloggat om min egen vardag (ni har faktiskt egen vardag att bry er om), jag ville bara exemplifiera hur det intellektuella faktiskt kan segra över de djuriska drifterna.
Den moraliska analysen man kan summera av denna tes är att samhället vi lever i spär på de djuriska drifterna. Samhället vi lärt oss acceptera att leva i idag fortsätter att lyfta fram de mer attraktiva människorna och förskjuta de mindre attraktiva. De attraktiva och sociala människorna får större utrymme i samhället och de mindre sociala och mindre attraktiva blir mer och mer isolerade och segregerade. (Jo, attraktivitet och social förmåga står i direkt band. Om man ständigt är van att bli uppvaktad av andra människor (kanske för att man som i detta fall är attraktiv) så blir man även mer van att socialisera, och vice verse.)
Min moraliska tes är att vi inte ska tillåta samhället grundas på den primitiva sidan hos människan. Tvärtom ska samhället lyfta fram intellektet och intelligensen hos människan och låta primitiva faktorer som attraktion spela en mindre roll. I slutändan vill jag trots allt att min chef hellre ska vara fet och kunnig än snygg och dum, och även om jag inte önskar mig en ful fru och så önskar jag mig ännu mindre än dum dito.
Tja, lite här och där och vem fan vet. Nu till ämnet:
Matrix är närmre än vi tror - Del 1
Samhället vi lever är precis som det mesta annat i våra liv en illusion, ett spelplan vi skapt själva åt oss själva. Vi har lagar och regler med efterföljande straff. Vi har pengar och räntor med efterföljande skulder. Det vi tar för givet som logik är inget annat än ett enormt sällskapsspel som byggts upp under flera årtusenden.
Del 1: Det vackra folket, en egen subras.
Sedan urminnes tider har det vackra folket befunnit sig i samhällets toppskick. Det är inte slumpen att de kändisar vi ser i media är otroligt vackra, på samma sätt som det heller inte är slumpen att många av de människor som strosar runt kring Östermalm faktiskt har fina höftben och symmetriska ansikten. På samma sätt som en ras uppkommer inom en viss etnicitet, t.ex. svenskar, araber, judar m.fl. så uppkommer även subraser när människor inom ett visst klassikt enbart gökar med varandra. Med definitionen subras menar jag att den genetiska skillnaden gentemot övriga människor inom samma etnicitet är så pass lite annat den snarare kan påvisas okulärt än i ett laboratorium. I samma tes uppstår även små subraser i övriga klasskick; underklassen och medelklassen.
Innan ämnet tar fart ska vi mellanlanda i en snabb genomgång i tabuämnet Raslära. Raslära har utövats världen över, så sent som i Sverige som för bara några decennier tillbaka. Den främsta anledningen till varför raslära är tabu och förbjudet är för att det kan utnyttjas felaktigt och ligga till grund för hets mot folkgrupp och rasism. Fördelarna med raslära ligger främst inom det medicinska där man kan ta fram mediciner och förebygga rasrelaterade sjukdomar. Raslära kan vara kul att studera för att se hur ras, kultur och geografiskt läge hänger samma - om det hänger samma. Min personliga åsikt är att människan är en ras med flera underraser. Dem som inte håller med mig brukar påpeka att de biologiska definitionerna för en underras inom människan inte levs upp till, men och andra sidan svarar jag då att det är människan själv som satt upp de referensramarna; är man så blind att man inte kan skilja på en kort, gulblekt, snedögd kines från en stor, svart västafrikan så är det nog sin optiker man ska klaga hos, inte biologiläraren.
En underras uppstår då en sluten folkgrupp, t.ex. etnicitet, enbart utökar sig med varandra. På så sätt bevaras vissa karaktärsdrag, t.ex. vit, lång, atletisk, hårig, i större koncentration. Desto längre den slutna folkgruppen enbart fortplantar sig med varandra desto större mer utmärkande blir karaktärsdragen. Givetvis sträcker sig definitionen av ras längre än Vit och Svart, men det är och andra sidan utsidan vi kan tyda först.
Om man således har ett fläng av logiskt tänkande och karaktär nog för att våga vägra vara PK så ser man fort att det finns ett teoretiskt moment där en subras skulle kunna uppstå bland de olika klasskikten. Det som talar emot min teori är att klassikten inte är bestämd, utan att de bestäms efter var mans egen vilja. Men så gulligt naiva ska vi inte vara här.
Om du växer upp i ett akademikerhem med båda föräldrarna som läkare ökar chansen enormt att du själv kommer att studera till läkare medan om du växer upp i hem med proletärs eldsjälar så är chansen mycket mindre att du ens kommer att studera vidare efter gymnasiet (empiriskt bevisat). Detta beror fler faktorer så som till exempel på den kunskap du får hemma - välutbildade föräldrar är mer pålästa och kan därför lära ut mer hemma, vidare så kan akademiska föräldrar bättre studievägledning - välutbildade föräldrar är vana vid att studera och coachar således mer och bättre samt beror det även på målsättningen du får med dig hemifrån - man strävar gärna efter att "komma lika långt" som ens föräldrar.
D.v.s. att vårt första indicium till varför en subras skulle kunna uppstå inom ett klassikt beror på de olika förutsättningarna vi har i val om karriär. Utbildning, karriär, lön och klassikt hänger ihop i en och samma linje. Om du har akademiska föräldrar är oddsen större att du själv blir akademiker. Och suprise suprise, inte helt oväntat gifter sig akademiker med likasinnade. Inte allt för ofta ser vi sopåkare fria till en överläkare. Med detta sagt: Är dina föräldrar akademiker är oddsen för att du, din fru och dina framtida barn ska bli akademiker enormt mycket större än om dina föräldrar gick fordonsprogrammet på gymnaiset.
Det nästa indicium som stödjer min teori härrör i människans naturliga urvalsprocess vad gäller valet mellan fulhet och attraktivitet.
Hur ofta ser du en sexig primadonna, tuttar som meloner, en röv som glasskinkor och ett ansikte som får var man att bli stum - hur ofta ser du en sådan kvinna hångla upp en lönnfet datanörd med ett finnbeklätt ansikte? Hur ofta ser du Brad pit med en välhängd 35a mellan benen, magrutor som får ögonen att åka puckelpist - hur ofta ser du en sådan man springa famlandes efter en cellulitpackad kärring med hängpattar ned till knäna? Nä, precis som vi fått lära oss från Disney så gäller fortfarande: lika barn leka bäst. Överklassen dansar för sig själva medan underklassens fula trälar skall veta var gränserna går.
Ingen moralisk aspekt i denna, det bara är så. Alla strävar vi efter en så attraktiv partner som möjligt, men tids nog inser även de flesta sina "begränsningar" i hur högt vi kan lägga ribban. Återigen, absolut ingen värdering i detta, det en naturlig och logisk process, en logisk process som dock förstärks och förvrängs på grund av det samhälle vi lever i.
Samhället vi lever i är byggt av människor själva, byggt av människorna med makt. Människor med makt som skapar sitt eget samhälle skapar logiskt nog även ett samhälle anpassat att gynna dem själva. Man hade utan några större problem kunnat bygga upp ett mer rationellt samhälle där lönen grundar sig i mer direkt led till konkreta prestationer och där anställning grundat sig i det teoretiska C.V.:t och inte nepotism. Men i samma takt som en generation ledande och beslutsfattande människor tackar för sig tar en ny generation vid. En ny generation som i samma veva inser "hallå, det är vi som bestämmer nu, vem kan hindra oss från att göra som vi vill nu?!". Nåväl, tillbaka till ämnet. På samma sätt som attraktiva människor helst umgås och knullar med andra attraktiva människor på sin fritid så strävar de även efter att göra det samma på sin arbetstid. Återigen, ingen moralisk aspekt i detta. Det ligger i människans natur att attraheras och dras till attraktiva människor. Attraktiva - attraherande - tautologin får tala för sig. Människor med beslutfattande roller anställer gärna attraktiva människor och tack vare denna lilla, men enkelt förklarade, spiral, så klättrar attraktiva människor snabbare i karriären en fula.
Istället för att behöva dra tusen exempel som stödjer min teori så uppmanar jag alla betvivlar att ge sig ut i verkligheten, i det matrix vi lever i. Gå runt och ta en bild på alla taxi- och busschaufförer, ta en bild på alla sopbilsåkare och gatusopare. Avsett sedan ytterligare en dag för att dokumentera ett bildkollage på alla miljonärer och kändisar, på alla verkställande direktörer och Mercedesåkande-pompar. Kan du med handen på hjärtat fortfarande säga att jag har fel när jag påstår att våra öden härrör i våra utseenden mer än vad vi tillåts tro?
Vad kan man då dra för analys av detta? Att snygga kommer bli snyggare och fula fulare? När fan kan man lägga in en moralisk aspekt i detta? Det går onekligen att förneka människans drifter, den om att vi dras mot attraktiva människor, att vilja umgås och hjälpa attraktiva människor mer än mindre attraktiva dito. Det är fullständigt ologiskt att förneka de djuriska drifterna inom oss.
DOCK så finns det något djupare som jag vill nå fram till.
Som alltid så hävdar jag att människan är det intelligenta djuret. Om så vill inom en religiös aspekt: Människan föds med intelligensen och drifter. Jing och jang. Plus och minus. Det är upp till oss själva att bevisa inför gud att vi faktiskt är värdiga nog att kallas människor genom att välja det intelligenta valet och inte låta oss styras av våra drifter.
Låt mig beskriva tankarna och känslorna jag upplever när en enormt attraktiv kvinna passerar mig: jag fryser till i kropp och blick, jag kan inte slita mig, men jag måste, för annars tror hon att jag är klängig (vilket jag ju är!), jag försöker titta bort, försöka tygla mina drifter, men misslyckas allt för ofta. Om situationen dock uppstår att jag istället ska samtala med den attraktiva kvinnan i fråga och hon då öppnar munnen varpå det flyger den ena grodan efter den andra så försvinner attraktionen totalt. Inte ett spår av erektion kvar.
Nåväl, nog fjortisbloggat om min egen vardag (ni har faktiskt egen vardag att bry er om), jag ville bara exemplifiera hur det intellektuella faktiskt kan segra över de djuriska drifterna.
Den moraliska analysen man kan summera av denna tes är att samhället vi lever i spär på de djuriska drifterna. Samhället vi lärt oss acceptera att leva i idag fortsätter att lyfta fram de mer attraktiva människorna och förskjuta de mindre attraktiva. De attraktiva och sociala människorna får större utrymme i samhället och de mindre sociala och mindre attraktiva blir mer och mer isolerade och segregerade. (Jo, attraktivitet och social förmåga står i direkt band. Om man ständigt är van att bli uppvaktad av andra människor (kanske för att man som i detta fall är attraktiv) så blir man även mer van att socialisera, och vice verse.)
Min moraliska tes är att vi inte ska tillåta samhället grundas på den primitiva sidan hos människan. Tvärtom ska samhället lyfta fram intellektet och intelligensen hos människan och låta primitiva faktorer som attraktion spela en mindre roll. I slutändan vill jag trots allt att min chef hellre ska vara fet och kunnig än snygg och dum, och även om jag inte önskar mig en ful fru och så önskar jag mig ännu mindre än dum dito.
Kommentarer