Otrogen eller otrogen?

Det finns en läskig trend i detta land, det handlar om otrohet. Men nej, det handlar inte om folk som är otrogna, för den dåliga trenden finns det över allt tyvärr. Nej i detta land har vi en läskig trend att kunna anklaga varandra för otrohet hur som helst. Att anklaga någon för otrohet verkar ha blivit lite av en "okej grej", det är typ som att man bara "bekräftar". Vad många missar med själva anklagelsen med otrohet är att man erkännt säger att man inte litar på sin partner. För mig finns det två faktorer som är viktigare än några andra i ett förhållande: tillit och kärlek. Ett förhållande klarar sig inte utan en av dem. Viktigt är dock att poängtera att det finns ju självklart olika anledningar till att anklaga någon för otrohet. I de fall där det finns tydliga "bevis" så är det ju ett helt annat cenarium. MEN, vad många missar är just denna "bevis" sektion. För många verkar det räcka att ha hört någonting defust från någon annan, alternativt bara ett rykte, för att då kunde kalla det för bevis och sedan anklaga sin partner för otrohet. Jag brukar ha en tum regel: varför ska jag lita på en tjej jag träffat 2 ggr mer än den tjej jag varit tillsammans med i 2 år. Så fort folk hör ordet otrohet blir d genast jätte osäkra, vilket är pinsamt. Har man så dålig tillit för sin partner att man blir orolig när någon annan säger att han är otrogen så har man på tok för lite tillit för att kunna bygga ett förhållande på det.

Min titel, Otrogen eller otrogen, menas alltså att man kan både vara otrogen i den benämning som det uttalas i folkmun, sex d.v.s. men även i form av bristande tillit. Jag vill mena att bristen av tillit för ens partner är nästan värre otrohet. Självklart är ju detta beroende från fall till fall och således går det ju verkligen inte att säga vilket som är värst. Det jag stör mig på med denna etablerade "otrohets anklagning" är att dem som utför anklagning undankommer så jävla enkelt. I och med att jag vill jämföra dessa två sorters otroheter på ungefär samma nivå, så står jag även för att deras "straff" borde vara jämlika. Har man en partner som ifrågasätter ens respekt och tillit för den andre så har men en partner som är lika låg som en som faktiskt är otrogen. Min tes med detta inlägg kommer alltså bli som följer: Straffa anklagarna lika hårt, om inte hårdare, som ni straffar dem som varit otrogna (ja i det fallet där anklagelsen var felaktig och ogrundad). Ska denna trend av acceptans av anklagelse av otrohet vända så måste man säga ifrån. Tolerera ALDRIG att bli anklagad för att ha varit otrogen, förutsatt att du inte varit det då vill säga.. I militären kan straffet för myteri vara döden, dom har förstått principen iaf..