Sociala medier frodas och expanderar tack vare människors egon
När SVT och SR för några år sedan började göra reklam för sig på sociala
medier så som Facebook, Twitter och dylika opponerade jag mig starkt -
sen när blev public service en slav under kommersiella medier?
Nåväl, då större delen av svenska befolkningen, för att inte nämna hela västvärlden, även dem är slavar under diverse sociala medier så var det inte många andra som opponerade. Det blev så att säga en tyst acceptans att bryta den gyllene regeln att SVT och SR inte ska ha reklam, detta som sagt troligen pga att samhället redan ansågs ha integrerarat in i dessa ultra reklam-sajter.
På väg till jobbet med radion på får jag höra vad som nu kommit att bli en standardkommentar på SR "gå gärna in och kommentera vad du tycker på sociala medier!" - lyssnarna uppmanas att via t.ex. Facebook gå in och kommentera ett visst ämne.
Och det slår mig; (samtliga) sociala medier kan enbart existera och expandera tack vare människors enorma se-mig, hör-mig, känn-mig, -behov, behovet av bekräftelse; egot. Väl inne i denna sfär, bland dessa sociala medier, så vimlar alla egon förbi varandra. Ingen ger notis till sin nästa utan vill enbart själv få bekräftelse. Väl inne i denna sfär finns enbart denna värld och vi som valt att stå utanför är konservativa bönder som har samlag med bergsgetter.
Framgången bakom ett socialt medium står i direkt linje till hur det sociala mediet har utformats för att framhålla egon. (Märk väl att jag inte särskiljer egoister från icke egoister. Egon har vi alla, vissa väljer dock mer än andra att framhålla sitt ego som främsta drivkraften i sin personlighet. Med det sagt vill jag även påstå att vilken egoist som helst kan återgå till att bli en sund människa och vice varse.) Facebooks genomslag var inte tack vare dess excellenta programmering eller utsökta design, det berodde inte heller på att det tillförde vare sig kvalité, kunskap eller nyhetsflöde. Facebook likt t.ex. Twitter och Instragram har enbart blivit internationella jättar tack vare dess förmåga att låta människor framlyfta sin egon maximalt.
På det sociala mediet står Du i centrum, detta trots att du som person, medborgare, arbetstagare, förälder, fotbollsspelare, egentligen är helt obetydlig. Missförstå mig rätt, alla är vi en del av hjulet och alla står i direkt symbios till varandra. Men illusionen om individens betydlighet blir absurt förstorad pga sociala medier.
Är detta en konservativ hållning eller en objektiv observation? För mig är att vara konservativ något negativt, när man av princip vägrar anamma nya metoder. Men vad har sociala medier egentligen gett oss? Vilket ökade kvalitéer kan vi tack vare sociala medier se i samhället? Har vi blivit mer begåvade, smartare, pålästa, intelligentare? Snarare tvärtom då dessa medier enbart stjäl tid utan att ge kvalité i utbyte. Har vi blivit mer sociala, mer öppensinnade, mer integrerade? Knappast det heller, snarare visare studier att sociala medier gör folk mer asociala och inte heller finns det någon studie som visar att rasismen har minskat tack vare Facebook. Blir vi mer uppdaterade om nyhetsflöden, internationellt medvetna, politiskt aktiva? Tvärtom på även denna punkt, snarare blir folk mer passiva och tror att deras "likes" faktiskt gör skillnad istället för att gå ut utanför dörren, och att tro att folk börjar bekanta sig med folk från Chile istället för att kolla uppdateringarna på sin grannes Facebook är naivt.
Ergo detta är inte en konservativ hållning, detta är en reflektion och konstaterande att sociala medier medför mer negativt än positivt.
Vad göra, förbjuda sociala medier, förbjuda egon? Det är nog inte så mycket att göra annat än att konstatera läget. Människa har i sin natur alltid dragits till det enklaste och lataste sättet som finns för att boosta endorfinkickar. Rökning, alkohol, godis, facebook kommer före egentid, bokläsning, löpning.
Aldrig förr har vi bott så tätt inpå varandra, aldrig förr har den stora skaran människor haft så många möjligheter att lära känna nya människor bara genom att knacka på dörren mitt emot - dock gör vi helt tvärtom. Aldrig förr har vi varit så här många människor på jorden, aldrig förr har vi å ena sidan varit en i en oändligt stor mängd å andra sidan har vi aldrig förr haft möjligheten att bli världskändisar tack vare icke-talanger (läs: sångare, dansare, filmaktör m.m.). Jag tror inte Facebook är slumpen, snarare en konsekvens av samhället, tiden och människan.
Visst behöver vi alla få boosta våra egon, få bekräftat att vi är speciella och att vi gör skillnad. För mycket av det goda är dock sällan bra. Vägen till framgång, populism och känslan av att få vara i centrum går säkerligen genom sociala medier. Vägen till ökad livskvalité och kunskapsberikning gör inte.
Nåväl, då större delen av svenska befolkningen, för att inte nämna hela västvärlden, även dem är slavar under diverse sociala medier så var det inte många andra som opponerade. Det blev så att säga en tyst acceptans att bryta den gyllene regeln att SVT och SR inte ska ha reklam, detta som sagt troligen pga att samhället redan ansågs ha integrerarat in i dessa ultra reklam-sajter.
På väg till jobbet med radion på får jag höra vad som nu kommit att bli en standardkommentar på SR "gå gärna in och kommentera vad du tycker på sociala medier!" - lyssnarna uppmanas att via t.ex. Facebook gå in och kommentera ett visst ämne.
Och det slår mig; (samtliga) sociala medier kan enbart existera och expandera tack vare människors enorma se-mig, hör-mig, känn-mig, -behov, behovet av bekräftelse; egot. Väl inne i denna sfär, bland dessa sociala medier, så vimlar alla egon förbi varandra. Ingen ger notis till sin nästa utan vill enbart själv få bekräftelse. Väl inne i denna sfär finns enbart denna värld och vi som valt att stå utanför är konservativa bönder som har samlag med bergsgetter.
Framgången bakom ett socialt medium står i direkt linje till hur det sociala mediet har utformats för att framhålla egon. (Märk väl att jag inte särskiljer egoister från icke egoister. Egon har vi alla, vissa väljer dock mer än andra att framhålla sitt ego som främsta drivkraften i sin personlighet. Med det sagt vill jag även påstå att vilken egoist som helst kan återgå till att bli en sund människa och vice varse.) Facebooks genomslag var inte tack vare dess excellenta programmering eller utsökta design, det berodde inte heller på att det tillförde vare sig kvalité, kunskap eller nyhetsflöde. Facebook likt t.ex. Twitter och Instragram har enbart blivit internationella jättar tack vare dess förmåga att låta människor framlyfta sin egon maximalt.
På det sociala mediet står Du i centrum, detta trots att du som person, medborgare, arbetstagare, förälder, fotbollsspelare, egentligen är helt obetydlig. Missförstå mig rätt, alla är vi en del av hjulet och alla står i direkt symbios till varandra. Men illusionen om individens betydlighet blir absurt förstorad pga sociala medier.
Är detta en konservativ hållning eller en objektiv observation? För mig är att vara konservativ något negativt, när man av princip vägrar anamma nya metoder. Men vad har sociala medier egentligen gett oss? Vilket ökade kvalitéer kan vi tack vare sociala medier se i samhället? Har vi blivit mer begåvade, smartare, pålästa, intelligentare? Snarare tvärtom då dessa medier enbart stjäl tid utan att ge kvalité i utbyte. Har vi blivit mer sociala, mer öppensinnade, mer integrerade? Knappast det heller, snarare visare studier att sociala medier gör folk mer asociala och inte heller finns det någon studie som visar att rasismen har minskat tack vare Facebook. Blir vi mer uppdaterade om nyhetsflöden, internationellt medvetna, politiskt aktiva? Tvärtom på även denna punkt, snarare blir folk mer passiva och tror att deras "likes" faktiskt gör skillnad istället för att gå ut utanför dörren, och att tro att folk börjar bekanta sig med folk från Chile istället för att kolla uppdateringarna på sin grannes Facebook är naivt.
Ergo detta är inte en konservativ hållning, detta är en reflektion och konstaterande att sociala medier medför mer negativt än positivt.
Vad göra, förbjuda sociala medier, förbjuda egon? Det är nog inte så mycket att göra annat än att konstatera läget. Människa har i sin natur alltid dragits till det enklaste och lataste sättet som finns för att boosta endorfinkickar. Rökning, alkohol, godis, facebook kommer före egentid, bokläsning, löpning.
Aldrig förr har vi bott så tätt inpå varandra, aldrig förr har den stora skaran människor haft så många möjligheter att lära känna nya människor bara genom att knacka på dörren mitt emot - dock gör vi helt tvärtom. Aldrig förr har vi varit så här många människor på jorden, aldrig förr har vi å ena sidan varit en i en oändligt stor mängd å andra sidan har vi aldrig förr haft möjligheten att bli världskändisar tack vare icke-talanger (läs: sångare, dansare, filmaktör m.m.). Jag tror inte Facebook är slumpen, snarare en konsekvens av samhället, tiden och människan.
Visst behöver vi alla få boosta våra egon, få bekräftat att vi är speciella och att vi gör skillnad. För mycket av det goda är dock sällan bra. Vägen till framgång, populism och känslan av att få vara i centrum går säkerligen genom sociala medier. Vägen till ökad livskvalité och kunskapsberikning gör inte.
Kommentarer