IQ, EQ och testosteron.
Är så förbannat trött på detta jävla PK-snack att vi alla är lika. Detta jävla vänstersnack som försöker utmåla proletärer som offer för att de är dummare än tjänstemännen som suger ut deras löner. Vissa är smarta, andra är dumma, deal with it. Igen påstår dock att det gör den andra mer Värd än den andra.
Ytterligare är jag så drygt trött på detta FI-snack där man försöker sudda ut de TYDLIGA skillnaderna mellan våra kön. Inte nog med att alla människor är identiska, det finns helt plötsligt inga kön-skillnader.
Rättvisan är INTE blind. Det handlar inte om vilket sorts rättssystem man Kan ha i Praktiken, utan efter vilket sorts rättssystem vi Strävar efter att ha. Så fort man besitter kunskapen/har insett alla människors olikheter inser man också att man inte kan döma alla efter samma basis.
För det första klarlägger jag att straff inte existerar, det enda som finns i människoriket inom rättssystem är rehabilitering. Bestraffning sysslar Kiruna radiotjänst med. Skämtosido, straff är barbariskt och inget en intelligent, empatisk, människa ska syssla med.
När domar fälls har de alltså som syfte att klargöra huruvida förövaren ska rehabiliteras eller ej. T.ex. en person som begår ett oavsiktligt mord, dråp (låt säga att han råkade knuffa någon framför tunnelbanan) behövs logiskt nog heller inte straffas, då personen inte behöver rehab. Man kan inte rehabilitera folk från att begå misstag, man rehab:bar folk från psykiska problem.
Ett mord är aldrig bara ett mord, det finns alltid kringfaktorer. Bakgrund, motiv, sinnesförvirring you name it. Dessa olika parametrar använder vi oss redan av idag, i alla fall i Sverige, dock menar jag att vi behöver ta detta ytterligare ett steg längre och försöka se ännu mer till förövarens historia, dess genetiska uppbyggnad, dess uppväxt osv osv.
I korta drag skulle jag vilja dela in människor i fack efter deras IQ, EQ och testosteronhalt. Dessa tre faktorer är de som kommer att fatta alla våra avgörande beslut i livet, allt ifrån matematiska problem till akuta livshotade situationer.
IQ i ett modernt samhälle kan hjälpa en mycket i karriären. EQ får dig att samspela med dina medmänniskor. Testosteronet får dig att agera på mer djuriska impulser. En cocktail av dessa tre talar tydligt för vilken typ av människa du är. I regel brukar respektive dessutom motarbeta den andre, d.v.s. vi kommer troligen inte att se en atletisk Einstein med hög social kompetens.
Desto högre testosteron halt desto mer djurisk, desto sämre förutsättningar för att kunna kontrollera sig. D.v.s. människor med högre T-halter bör dömas efter andra parametrar då de behöver en helt annat form av rehab än en människa med låg T-halt och lågt EQ och istället hög IQ.
Ungefär som att jämföra ett djur mot en dator. Den ena dödar på instinkter, den andra kallblodigt och uträknat. Att rehaba en psykopat som gjort ett kallblodigtmord, och kanske till och med njutit av det, skiljer sig grovt från att behandla en person med högt T-värde som snabbt blir aggressiv man lika snabbt får ånger för det direkt efter. Låt oss inte glömma bort att målet med rehab är att "normalisera" förövarna så de kan leva ett "normalt" liv med andra i samhället. Om rehab programmet redan från första början inte tar hänsyn till personens parametrar så kommer troligen inte heller utkomsten blir särskilt effektiv.
Jag kan inte nog trycka på hur viktigt det är att vi särskiljer på straff och rehab. Jag spyr på mina medmänniskor när de blir UPPRÖRDA över för låga STRAFF. "Han fick bara 4 år" bla bla bla osv osv osv. Alltid detta hat, hat, hat. Mycket förstår jag, att människor i samhället är onda små varelser som ser sig själva som änglar men ändå tror på straffet (som var modernt på järnåldern). Men vad jag inte förstår är hur tämligen intelligenta varelser (d.v.s. ni. Känn er smickrade) tror att rättssystem har som uppgift att straffa? Dess grundläggande uppgift är att rehabilitera. Att återfå förbrytare till att kunna leva att normalt liv i samhället. Att dagens fängelsen dock ser ut som de gör är en skam. Åker du in för ett ringa brott på 1 år kommer du garanterat att komma ut mer kriminella än ner du gick in. Dagens fängelse har inget rehab. Inget. Det är en träningsskola för kriminalitet.
Detta är var skon klämmer sig för mig. Rättsystemet säger "rehabilitera", fängelsevärden säger "no can do Sir". Folket säger "vi lyder och tror på svensk lag och röstar i en demokrati på det vi vill ha" men dagen efter ropar de "straffa". Är ni verkligen intelligenta? Jag tror det är så här: Folk har ingen aning om att vi idag på 2000-talet har fängelse för att rehabilitera. Jag tror och vet att människor idag är lika onda, dumma och tröga som förr och faktiskt njuter av att se andra människor straffas. Jag skrattar åt er, ni är patetiska. "Jag pissar på er". Ni ser er som fina, förnäma, civilserade medborgare och ni ser Dem som patrask, sladder, krminiella jävlar som förpestar ert samhället. Vad ni dock inte ser som jag ser är eran gemensamma nämnar: De kriminella jävlarna, som ni kallar dem, tror även dem på att hellre Straffa än Fria. Hade ni varit själva mycket bättre än knarkarna, våldtäcktsmännen, mördarna, tjuvarna, bankrånarna, SÅ HADE NI SAGT "JAG FÖRLÅTER ER OCH VILL HJÄLPA ER". Men här står ni, MILLENNIETS HYCKLARE OCH SÄGER "STRAFFA DEM IN I DÖDEN!". Shit, jag vill bara spy. Inte för att fängelserna är överfulla med stackars människor som våldtagits utav samhället, UTAN för att mitt samhälle styrs av människor som är Värre än människorna i fängelset. Till skillnad från människorna på insidan av murarna, fångarna, så kan "vi" människor på utsidan av murarna kontrollera våra impulser lite bättre (i regel är det människor med högt T-värde som är kriminella). Detta skrämmer mig regelt: Ni, ni smarta och lärda, har fått turen att kunna vara eftertänksamma, att kunna kontrollera er. Ändå sitter ni och har hemska, hemska tankar, tankar om att straffa.
DET ENDA SOM SKILJER EN MÖRDARE I FÄNGELSET FRÅN DIG ÄR ATT HAN RÅKADE HA LITE MER TESTOSTERON JUST DEN KVÄLLEN. ER ONDSKA ER DEN SAMMA. Jag spyr. Hyckleri.
Nåväl, nu har min t-halt sjunkit i takt med att versalerna övergått till gemener. Nu låter jag min IQ och EQ arbeta:
Jag tycker synd om er alla, ni alla som hatar. Ni alla som går runt varje dag och är onda i själen, ni som njuter av att säga "han förtjänade minst 20 år till i kumlan". Jag förlåter er era synder, ni är inte perfekta, ni är bara människor. Jag hoppas Gud har samma bermhärtighet och överseende för era brister.
Jag hoppas enda in i själen, FÖR ERAN SKULL, att Gud's rättssystem är anpassat till individ och inte lika blint som eran "rättvisa".
Till alla kuksugare som skriker "häng våldtäcktsmän, det är det lägsta av alla" svarar jag: Nej, ni är fan lägre. Han kunde inte tänka efter, han gick på det djuriska ni slapp födas med, hans genetiska arv. Ni och andra sidan, har fått gåvan att kunna balansera ert liv och leva civiliserat. Ändå står ni här framför mig och beter er som Mer djur än Dem.
Skäms ni inte?
Ytterligare är jag så drygt trött på detta FI-snack där man försöker sudda ut de TYDLIGA skillnaderna mellan våra kön. Inte nog med att alla människor är identiska, det finns helt plötsligt inga kön-skillnader.
Rättvisan är INTE blind. Det handlar inte om vilket sorts rättssystem man Kan ha i Praktiken, utan efter vilket sorts rättssystem vi Strävar efter att ha. Så fort man besitter kunskapen/har insett alla människors olikheter inser man också att man inte kan döma alla efter samma basis.
För det första klarlägger jag att straff inte existerar, det enda som finns i människoriket inom rättssystem är rehabilitering. Bestraffning sysslar Kiruna radiotjänst med. Skämtosido, straff är barbariskt och inget en intelligent, empatisk, människa ska syssla med.
När domar fälls har de alltså som syfte att klargöra huruvida förövaren ska rehabiliteras eller ej. T.ex. en person som begår ett oavsiktligt mord, dråp (låt säga att han råkade knuffa någon framför tunnelbanan) behövs logiskt nog heller inte straffas, då personen inte behöver rehab. Man kan inte rehabilitera folk från att begå misstag, man rehab:bar folk från psykiska problem.
Ett mord är aldrig bara ett mord, det finns alltid kringfaktorer. Bakgrund, motiv, sinnesförvirring you name it. Dessa olika parametrar använder vi oss redan av idag, i alla fall i Sverige, dock menar jag att vi behöver ta detta ytterligare ett steg längre och försöka se ännu mer till förövarens historia, dess genetiska uppbyggnad, dess uppväxt osv osv.
I korta drag skulle jag vilja dela in människor i fack efter deras IQ, EQ och testosteronhalt. Dessa tre faktorer är de som kommer att fatta alla våra avgörande beslut i livet, allt ifrån matematiska problem till akuta livshotade situationer.
IQ i ett modernt samhälle kan hjälpa en mycket i karriären. EQ får dig att samspela med dina medmänniskor. Testosteronet får dig att agera på mer djuriska impulser. En cocktail av dessa tre talar tydligt för vilken typ av människa du är. I regel brukar respektive dessutom motarbeta den andre, d.v.s. vi kommer troligen inte att se en atletisk Einstein med hög social kompetens.
Desto högre testosteron halt desto mer djurisk, desto sämre förutsättningar för att kunna kontrollera sig. D.v.s. människor med högre T-halter bör dömas efter andra parametrar då de behöver en helt annat form av rehab än en människa med låg T-halt och lågt EQ och istället hög IQ.
Ungefär som att jämföra ett djur mot en dator. Den ena dödar på instinkter, den andra kallblodigt och uträknat. Att rehaba en psykopat som gjort ett kallblodigtmord, och kanske till och med njutit av det, skiljer sig grovt från att behandla en person med högt T-värde som snabbt blir aggressiv man lika snabbt får ånger för det direkt efter. Låt oss inte glömma bort att målet med rehab är att "normalisera" förövarna så de kan leva ett "normalt" liv med andra i samhället. Om rehab programmet redan från första början inte tar hänsyn till personens parametrar så kommer troligen inte heller utkomsten blir särskilt effektiv.
Jag kan inte nog trycka på hur viktigt det är att vi särskiljer på straff och rehab. Jag spyr på mina medmänniskor när de blir UPPRÖRDA över för låga STRAFF. "Han fick bara 4 år" bla bla bla osv osv osv. Alltid detta hat, hat, hat. Mycket förstår jag, att människor i samhället är onda små varelser som ser sig själva som änglar men ändå tror på straffet (som var modernt på järnåldern). Men vad jag inte förstår är hur tämligen intelligenta varelser (d.v.s. ni. Känn er smickrade) tror att rättssystem har som uppgift att straffa? Dess grundläggande uppgift är att rehabilitera. Att återfå förbrytare till att kunna leva att normalt liv i samhället. Att dagens fängelsen dock ser ut som de gör är en skam. Åker du in för ett ringa brott på 1 år kommer du garanterat att komma ut mer kriminella än ner du gick in. Dagens fängelse har inget rehab. Inget. Det är en träningsskola för kriminalitet.
Detta är var skon klämmer sig för mig. Rättsystemet säger "rehabilitera", fängelsevärden säger "no can do Sir". Folket säger "vi lyder och tror på svensk lag och röstar i en demokrati på det vi vill ha" men dagen efter ropar de "straffa". Är ni verkligen intelligenta? Jag tror det är så här: Folk har ingen aning om att vi idag på 2000-talet har fängelse för att rehabilitera. Jag tror och vet att människor idag är lika onda, dumma och tröga som förr och faktiskt njuter av att se andra människor straffas. Jag skrattar åt er, ni är patetiska. "Jag pissar på er". Ni ser er som fina, förnäma, civilserade medborgare och ni ser Dem som patrask, sladder, krminiella jävlar som förpestar ert samhället. Vad ni dock inte ser som jag ser är eran gemensamma nämnar: De kriminella jävlarna, som ni kallar dem, tror även dem på att hellre Straffa än Fria. Hade ni varit själva mycket bättre än knarkarna, våldtäcktsmännen, mördarna, tjuvarna, bankrånarna, SÅ HADE NI SAGT "JAG FÖRLÅTER ER OCH VILL HJÄLPA ER". Men här står ni, MILLENNIETS HYCKLARE OCH SÄGER "STRAFFA DEM IN I DÖDEN!". Shit, jag vill bara spy. Inte för att fängelserna är överfulla med stackars människor som våldtagits utav samhället, UTAN för att mitt samhälle styrs av människor som är Värre än människorna i fängelset. Till skillnad från människorna på insidan av murarna, fångarna, så kan "vi" människor på utsidan av murarna kontrollera våra impulser lite bättre (i regel är det människor med högt T-värde som är kriminella). Detta skrämmer mig regelt: Ni, ni smarta och lärda, har fått turen att kunna vara eftertänksamma, att kunna kontrollera er. Ändå sitter ni och har hemska, hemska tankar, tankar om att straffa.
DET ENDA SOM SKILJER EN MÖRDARE I FÄNGELSET FRÅN DIG ÄR ATT HAN RÅKADE HA LITE MER TESTOSTERON JUST DEN KVÄLLEN. ER ONDSKA ER DEN SAMMA. Jag spyr. Hyckleri.
Nåväl, nu har min t-halt sjunkit i takt med att versalerna övergått till gemener. Nu låter jag min IQ och EQ arbeta:
Jag tycker synd om er alla, ni alla som hatar. Ni alla som går runt varje dag och är onda i själen, ni som njuter av att säga "han förtjänade minst 20 år till i kumlan". Jag förlåter er era synder, ni är inte perfekta, ni är bara människor. Jag hoppas Gud har samma bermhärtighet och överseende för era brister.
Jag hoppas enda in i själen, FÖR ERAN SKULL, att Gud's rättssystem är anpassat till individ och inte lika blint som eran "rättvisa".
Till alla kuksugare som skriker "häng våldtäcktsmän, det är det lägsta av alla" svarar jag: Nej, ni är fan lägre. Han kunde inte tänka efter, han gick på det djuriska ni slapp födas med, hans genetiska arv. Ni och andra sidan, har fått gåvan att kunna balansera ert liv och leva civiliserat. Ändå står ni här framför mig och beter er som Mer djur än Dem.
Skäms ni inte?
Kommentarer
Elisabeth