"Min bil har gått sönder! -Men GUD vad TRIST!"
Ja ungefär så brukar responsen vara när man berättar något tråkigt eller
negativt för en vän.
"Min mamma är sjuk."
"-Nej men gud så förfärligt" eller
"Min dator gick sönder igår."
”-Amen shit fan vad drygt" osv.
Låt oss spela Jeopardy. Svaret är: Men gud vad trist! Därav bör frågan ha varit: Vad tycker du?
Fast IRL tycks denna logik inte gälla. Sällan följs påståendet "min dator har gått sönder" av frågan "vad tycker du om det", men likväl så replikerar folk överlag med "men gud vad trist!".
När vi har råkat ut för något jobbigt, något som vi Upplever jobbigt, så vill vi bearbeta det. Alla har vi olika sätt att bearbeta ångest och motstånd i livet på. Det kanske vanligaste är att prata med sina vänner, att ha någon som lyssnar. Som lyssnare bör man också göra just det för sin vän: lyssna. Vissa lyssnare ser dock detta som ett guldtillfälle att själv gnälla ut om sina egna problem, vilket kanske inte är så lysande. Person X mår dåligt och går till person Y för att lätta på trycket, varpå person Y spär ut sin negativa energi vilket gör person X ännu mer nedstämd.
När något jobbigt att hänt oss så är det viktigt att inse att definitionen av "trist, dåligt, värdelöst, uselt, kasst" ligger inom oss själva. Det finns ingen lag eller logik över vad som skulle vara "sjukt drygt". T.ex. så kanske många upplever det trist att sin bil går sönder. Men låt säga att du är multimiljarder och har 1000 bilar varpå din sämsta bil går sönder. I det fallet är det kanske bara en kul grej att din fula bil till slut rasar. Jag kan göra en miljard exempel till. Tesen är att bara för att vi upplever någonting som Jobbigt betyder det inte att det Är Jobbigt - it's all in our minds.
Men den vetskapen låt oss då opponera att din dator har kraschat och du har förlorat lite nostalgiska bilder från hårddisken. I börjat tog du det rätt hårt men nu har du börjat återhämtat dig och ska prata ut med en vän för att lätta på det sista av trycket. Du har lyckats vända den otroligt starka negativa energi du upplevde när datorn dog. Nu känner du dig lite ljummet nere bara. När du sen träffar din vän Y så brister denna ut "men FAN, nej USCH, satan vad DRYGT" - varpå du är tillbaka på emotionellt läge: -10.
I detta fall, precis som i 99% av alla andra gånger, så gör Y vad person Y är van vid: utgår ifrån att det person Y känner känner alla och att person Y hellre vill gnälla ut sitt eget missnöje över livet än att försöka pusha sina vänner. Person Y utgår ifrån att om dennes dator (Titta, man behöver inte skriv "hens" dator, det finns visst redan ord i svenskan som har en könsneutral lösning....) hade gått sönder så hade denne mått väldigt dåligt varpå person X också måste göra det - mänskligt och logiskt.
Så här låter det i person Y's huvud:
"Min dator gick sönder i morse. VAD TYCKER DU OM DET?!?!"
"-JO FY BUBBLAN VAD DRYGT! FY FAN SÄGER JAG BARA. JAG ANTAR ATT DU MÅR SKITDÅLIGT. JAG HOPPAS VERKLIGEN DU KÄNNER ATT DET SUGER. DÖÖÖÖÖÖ"
Så här låter det i person X's huvud:
"Min dator gick sönder i morse. Det är lite drygt men jag håller på att boosta upp mig själv, jag ville bara lätta på trycket lite."
"-Ok fan vad drygt."
"Tack för den boosten, jävla idiot..."
Vad person Y istället ska göra är att fråga hur person X mår och hur denne tacklar det, snarare än att utgå ifrån sig själv och dra ner X's humör.
"Min dator gick sönder i morse."
"-Okej, hur känns det?
"Jodå, helt OK under omständigheterna, life is life"
"-Ok, ja men dåså."
Så enkelt. Ingen personlig åsikt, ingen värdeladdning som kan tänkas dra ner person X's humör. Förhoppnings kan t.o.m. person X blir stärkt av att även person Y kan ta det med en klackspark, att person X inser att det inte är slutet på livet om andra inte heller tar det som en tragedi.
Så, smack, frågor på det. Sluta vara så jävla gnälliga. Bo på gatorna i Rumänien i en vecka sen kan vi snacka problem...
"Min mamma är sjuk."
"-Nej men gud så förfärligt" eller
"Min dator gick sönder igår."
”-Amen shit fan vad drygt" osv.
Låt oss spela Jeopardy. Svaret är: Men gud vad trist! Därav bör frågan ha varit: Vad tycker du?
Fast IRL tycks denna logik inte gälla. Sällan följs påståendet "min dator har gått sönder" av frågan "vad tycker du om det", men likväl så replikerar folk överlag med "men gud vad trist!".
När vi har råkat ut för något jobbigt, något som vi Upplever jobbigt, så vill vi bearbeta det. Alla har vi olika sätt att bearbeta ångest och motstånd i livet på. Det kanske vanligaste är att prata med sina vänner, att ha någon som lyssnar. Som lyssnare bör man också göra just det för sin vän: lyssna. Vissa lyssnare ser dock detta som ett guldtillfälle att själv gnälla ut om sina egna problem, vilket kanske inte är så lysande. Person X mår dåligt och går till person Y för att lätta på trycket, varpå person Y spär ut sin negativa energi vilket gör person X ännu mer nedstämd.
När något jobbigt att hänt oss så är det viktigt att inse att definitionen av "trist, dåligt, värdelöst, uselt, kasst" ligger inom oss själva. Det finns ingen lag eller logik över vad som skulle vara "sjukt drygt". T.ex. så kanske många upplever det trist att sin bil går sönder. Men låt säga att du är multimiljarder och har 1000 bilar varpå din sämsta bil går sönder. I det fallet är det kanske bara en kul grej att din fula bil till slut rasar. Jag kan göra en miljard exempel till. Tesen är att bara för att vi upplever någonting som Jobbigt betyder det inte att det Är Jobbigt - it's all in our minds.
Men den vetskapen låt oss då opponera att din dator har kraschat och du har förlorat lite nostalgiska bilder från hårddisken. I börjat tog du det rätt hårt men nu har du börjat återhämtat dig och ska prata ut med en vän för att lätta på det sista av trycket. Du har lyckats vända den otroligt starka negativa energi du upplevde när datorn dog. Nu känner du dig lite ljummet nere bara. När du sen träffar din vän Y så brister denna ut "men FAN, nej USCH, satan vad DRYGT" - varpå du är tillbaka på emotionellt läge: -10.
I detta fall, precis som i 99% av alla andra gånger, så gör Y vad person Y är van vid: utgår ifrån att det person Y känner känner alla och att person Y hellre vill gnälla ut sitt eget missnöje över livet än att försöka pusha sina vänner. Person Y utgår ifrån att om dennes dator (Titta, man behöver inte skriv "hens" dator, det finns visst redan ord i svenskan som har en könsneutral lösning....) hade gått sönder så hade denne mått väldigt dåligt varpå person X också måste göra det - mänskligt och logiskt.
Så här låter det i person Y's huvud:
"Min dator gick sönder i morse. VAD TYCKER DU OM DET?!?!"
"-JO FY BUBBLAN VAD DRYGT! FY FAN SÄGER JAG BARA. JAG ANTAR ATT DU MÅR SKITDÅLIGT. JAG HOPPAS VERKLIGEN DU KÄNNER ATT DET SUGER. DÖÖÖÖÖÖ"
Så här låter det i person X's huvud:
"Min dator gick sönder i morse. Det är lite drygt men jag håller på att boosta upp mig själv, jag ville bara lätta på trycket lite."
"-Ok fan vad drygt."
"Tack för den boosten, jävla idiot..."
Vad person Y istället ska göra är att fråga hur person X mår och hur denne tacklar det, snarare än att utgå ifrån sig själv och dra ner X's humör.
"Min dator gick sönder i morse."
"-Okej, hur känns det?
"Jodå, helt OK under omständigheterna, life is life"
"-Ok, ja men dåså."
Så enkelt. Ingen personlig åsikt, ingen värdeladdning som kan tänkas dra ner person X's humör. Förhoppnings kan t.o.m. person X blir stärkt av att även person Y kan ta det med en klackspark, att person X inser att det inte är slutet på livet om andra inte heller tar det som en tragedi.
Så, smack, frågor på det. Sluta vara så jävla gnälliga. Bo på gatorna i Rumänien i en vecka sen kan vi snacka problem...
Kommentarer