Vi blundar för ondskan
Religion skapar inte krig, politik skapar inte krig, geografi skapar inte krig, vapen skapar inte krig - människor skapar krig. Människan är den enda gemensamma nämnaren bland alla världens krig.
"Det finns inga krig, bara inre konflikter". För att föra ett krig behövs människor som är villiga att utföra det, människor som är villiga att leda andra människor som vill kriga. Människor som vill kriga är människor som lider, människor som är arga, människor som inte längre känner att de lever de liv de egentligen vill leva. Om alla människor varit välmående hade vi inte haft krig. Om ingen människor hade haft inre konflikter, ilska, sorg och smärta så hade vi aldrig haft krig. Jag tycker det är en tröstande tanke att krigen vi ser runtom oss i världen är enbart resultatet av personligt lidande. Inget krig är större än det enskilda lidande som en människa kan uppleva. I ett krig är alla förlorare, alla mår dåligt. Jag tycker synd om människor som krigar och dödar och jag vill förlåta dem för jag förstår dem, de är inget annat än människor som lider. Alla lider vi tills dagen vi dör.
Att kriga är dock så mycket större än vad som förtäljs. Att kriga är inget impulsivt, det är politik på högsta nivå. I media får vi läsa om anledningarna till krigen, "orsakerna", "förklaringarna". Vi tvingas att ta ställning till vilka som är förövare, offer, vilka krig som är legitima, vilka som ska räddas, vilka som fängslas och vilka krig vi borde lägga näsan i blöt i. Dem som däremot inte följer det som står i dagspressen, dem som väljer att kika vad som försiggår bakom draperiet ska snart få lära sig en läxa. Dem som opponerar sig till vad mediaimperiet sagt hängs ut som naiva och paranoida.
Att media medvetet väljer att utmåla ut dem som opponerar sig som naiva och paranoida är egentligen inget konstigt. Man kan väl kalla det för aggressiv marknadsföring, att dumklara sina motståndare. Vad som dock är intressant är hur media lyckas få folket med sig på sin sida, hur media lyckas förvränga gemen mans intellekt till att tro att de som opponerar sig är just naiva och paranoida. Media är aldrig starkare än den svagaste länken, d.v.s. läsarna, folket, och om de ska få folket med sig måste de spela på deras känslor, d.v.s. deras psyke. Visst, i en utopi så hade man inte kunnat duperat folk som baserat sina åsikter på sitt intellekt, men tills den dagen kommer så är det känslor som folk går på i första hand. Och så länge läsarna är så pass primitiva så kommer även media att kunna föra folket precis i vilken riktning de vill.
Det genomsnittliga mänskliga psyket klarar enbart av att ta in en viss dos av ångest, en viss dos av empati, innan det skärmar av sig. Psyket väljer hellre att förtränga än att sätta sig in och försöka förstå sig på. Den genomsnittliga människan väljer hellre att fokusera på att konsumera och leva för dagen än att försöka sätta sig in i det lidande som sker runtom i världen. De allra flesta av er kommer aldrig att på djupet försöka förstå känna lidande som människor i krig och nöd befinner sig i. Inte många kommer att vilja sympatisera med tiggaren på gatan, än mindre med än hemlös tiggare på Rysslands gator. Enbart ett ytterst fåtal människor kommer att emotionellt försöka att sätta er in i de små notiserna som finns i tidningen där de skriver om bombdåd i Irak som kostade ytterligare 70 liv. Men det är okej, för ni är bara människor, ni precis som alla andra människor på jorden vill undvika ångest. Så hellre än att utsättas för den stora dos ångest man utsätts för när man sätter sig in i andra människors livsöden så kommer majoriteten av världens alla människor att fokusera på sitt eget, sina s.k. I-landsproblem. Återigen, detta är mänskligt och inget skamligt, det är så vi människor fungerar.
Givetvis är detta mänskliga beteende inget nytt, varken för psykologer och än mindre för människor i makteliten och i media. Att spela på dessa psykologiska faktorer är vad som gör världen fortsätter se ut som den gör. Dagen då antingen (1) människor sätter sina intellekt före sina känslor eller (2) då människor med makt väljer att reformera sig själva är dagen då vi kan börja om från början, tills dess kommer vissa saker aldrig att förändras.
Nu för att applicera denna kunskap i verkligheten.
Exempel: när USA gick in och krigade i Irak var de officiella anledningar att de hade massförstörelsevapen. Trots att indicierna var obefintliga så framstod det i media som det enda rätta. Inte heller fann man skymten av några massförstörelsevapen. (Man kan ju med rätta även fråga sig varför USA ens ska få bestämma vilka länder som får ha massförstörelsevapen då USA är det land med flest av dem och även det enda landet som använt dem - två gånger därtill). Nåväl, rykten om dessa massförstörelsevapen var tillräckligt bra för att hela världen skulle svälja USA:s intrång med hull och hår. För dem som dock var någorlunda pålästa och insatt så var givetvis dessa anledningar helt befängda. Även om de flesta egentliga orsakerna säkerligen förblir dunkla så är vissa anledningar b.la. olja, makt, geografiska territorium m.m. Dem som dock valde att ifrågasätta media utmålades som vanligt som naiva och paranoida.
Exempel: När USA gick in i Afghanistan så var den officiella anledningen att man skulle föra ett krig mot terrorister. Trots att terrorister är ett irrationellt begrepp och bör snarare falla under ämnet "retorik" än under "krig" så blev det återigen ett tillräckligt bra argument för att hela världen skulle acceptera det krig som utfördes om Afghanerna. Att man väljer att förflytta hela sin krigsmakt till ett annat land enbart för att man misstänker att det där finns människor som ogillar en är knappast vad som skulle kunna kallas legitima orsaker till krigföring. Likväl satt majoriteten av världens (väst)människor och nickade instämmande medan USA slakade människor.
Exempel: Efter andra världskriget blev sionister tilldelade landet Israel av FN. Trots att FN inte ägde landet, inte ens andelar i det, så godtog likväl resten av världen denna geografiska uppdelning. Än idag vägrar staten Israel att låta de araber som bodde i dåvarande delen av Israel att återvända. Israel fortsätter att hålla Palestina och dess folk under ockupation och fortsätter även att annektera mer och mer av Palestina. Trots att det enda logiska är att Israel är en krigsmakt som fortsätter att hålla Palestina under världens längst pågående ockupation och att Israel egentligen aldrig borde att tilldelats sionisterna så väljer majoriteten av väst att acceptera det som sker. Trots att Israeliterna har byggt en modern berlinmur runtom hela deras stulna land så väljer folk att acceptera det som sägs om Palestinierna, att de är terroristiska självmordsbombare.
OBS! Det mest lukrativa som finns i hela världen är (suprise suprise) krigföring. Att utföra ett krig omsätter så stora summor pengar att ingen ekonom ens skulle kunna komma i närheten av den gastronomiska kostnader som följer. D.v.s. att för varje krig som utförts har det funnits människor bakom som blivit så rika att de idag besitter över 90% av världens kapital. Att dessa människor är mindre än en promille av världens befolkning verkar dock inte besvära folk. Vill någon att jag ska fortsätta rapa exempel om krig? Att jag tog några moderna där USA var en återkommande nämnare var för att detta är vad som är aktuellt för oss i väst, detta är vad vi känner till. Listan på krig med "dunkla" grunder är dock oändlig. Snarare så skulle jag vilja vända på frågan: kan någon ge mig ett exempel på ett krig där det aldrig funnits "dunkla" motiv i bakgrunden?
Trots de uppenbara skälen som just nämnts till varför dessa krig aldrig har utförts på de grunder vi har blivit informerade om, trots att det är så pinsamt uppenbart vad det egentligen handlar om så väljer majoriteten av världens människor att blunda för orsakerna och lita på det som media säger. Trots att vilken människa som helst som hade följt sitt intellekt före sina känslor hade sett hur uppenbara dessa krigs orsaker är så står vi likväl där med byxorna neddragna och köper allt med hull och hår.
Ingen vill ingripa i Syrien och rädda alla offer. Ingen ville ingripa i Rwanda. Ingen ville ingripa i Bosnien. Listan över "krig vi aldrig skulle ha startat" är lång och överträffas enbart av listan "krig som startats men där ingen av resten av världs stormakter gick in och hjälpte till". Givetvis vill ingen ge sig in i krig där de inte kan se någon egen vinning av de, svårare än så är det inte. Att enbart "rädda människor" är inget stormakter sysslar med. Pengar och makt är det enda, enda, som står på agendan. Att tro annat är i sanningen naivt.
Och då är vi tillbaka där vi började, trots vad som är Uppenbart (för dem som använder sitt intellekt d.v.s) så väljer vi att tro på det mest långsökta, vi Accepterar de lögner vi blir matad med. När media skriver "terrorister" så knyter vi näven och instämmer och hurrar för USA. Hur puckat det än är att legitimera Israels existens så väljer människor, t.o.m. högakademiska sådana, att acceptera.
Och svårare än så är inte sanningen. Ingen av majoriteten av världens människor väljer att aktivt utsätta er för ångest. Ja, det är förvisso sant att ingen människa Vill ha ångest, där med inte sagt att vissa av oss dock ändock hellre väljer att försätta oss i ångest än att förbli lyckligt ovetande. Ignorance is blizzard. Det är så otroligt lätt att blicka bakåt hundra år och säga "haha, att folket inte förstod, såg de inte hur uppenbart det var?!", och precis lika gott kommer folk om ytterligare hundra år att skratta åt oss. Trots att det är så uppenbart så väljer vi att fly ångest och köpa det som media säger.
Givetvis blir nu följdfrågan: vad är denna ångest som jag påstår att alla vill fly ifrån? Varför skulle någon få ångest av att inse att "sanningen" bakom krigen som utförs i modern tid?
Så här fungerar det mänskliga psyket: om någon utför en ond handling mot en annan människa så kan vi godta det, och därtill även uppmuntra det och själv utföra det, OM vi kan se att det finns en legitim anledning till det. D.v.s. att människor som sitter och hycklar och försöker filosofera om "målen helgar medlen" så kan jag avslöja sanningen: ja, målen helgar medlen. Om du däremot tror dig stå högre än det mänskliga psyket så säger jag detta: du är en unik varelse bland människor som står högre än många av oss andra, räkna aldrig med att finna en likasinnad. Även om jag själv inte kan påstå att jag tycker att målen helgar medlen i alla lägen så lider jag likväl under samma psykologiska lagar som resten av mänskligheten. Kanske, bara kanske, om jag finner mig själv på en tillräckligt spritrituellt hög nivå så kan jag kringgå dessa regler, men det är nog inget att räkna med.
Och nu börjar vi få den sista pusselbiten på plats. Så länge vi väljer att acceptera de orsaker som media presenterar oss, de anledningarna som de påstår sig finns till varför vi ska förklara krig mot ett annat land, så länge vi köper dessa "ursäkter" så undkommer vi ångest. Om vi tillåter media att lura oss, om vi tillåter oss själva att lura oss själva att det faktiskt finns en anledning till varför USA mördar människa i Afghanistan i inatt så behöver vi aldrig få ångest, aldrig ha en inre konflikt, för det är så det mänskliga psyket fungerar. Om vi däremot skulle motsätta oss det som media säger till oss skulle en sån stor dos av ångest följa att vissa skulle behöva Prozac. Inte nog med att du går emot strömmen och därmed kommer att tappa känslan av tillhörighet, du kommer även att bli ifrågasatt och hånad, du kommer att bli utfryst, men den kanske största ångest av dem alla är att du kommer att inse att människor dör runtom på jorden utan någon som helst anledning. Du kommer att inse att alla s.k. orsaker till krig enbart är en illusion, att den enda anledning till varför människor slaktar andra människor som djur är för att vi enbart är djur och att vi alla enbart lider. Du kommer att inse att människor i maktpositioner är villiga att mörda miljontals människor utan någon som helst legitim anledning, att den enda anledningen som finns är deras egen vinning. Ångest du kommer att utstå när du inser att det finns människor vars ondska är så stor att de är villiga att låta hundratusentals människor våldtas och stympas allt för att själva gör en ekonomiska vinning, ångest du kommer att utstå då är en ångest som kommer att få dig att tvivla på mänskligheten, en ångest som kommer att få dig att gråta, att bli tom inombords, likgiltig och kall. När du därtill inser att samma typ av ondska kan förekomma inom alla människor så har du längre inget hopp kvar om det goda.
Men det är klart, varför skulle någon utsätta sig för detta? Utav vilken anledning skulle en vettig person som Du vilja utstå all denna ångest? För ärligt talat, är det inte bara enklare att acceptera det som vi blir tillsagda? Är det inte skönare att bara vara en i mängden, att bli förd bakom ljuset och få förbli lycklig? För visst är det väl så att ingen av oss vill utstå ångest, så varför inte bara fortsätta med konsumera och uppdatera vår Facebook? På din höjd kan du ju trots allt visa att du har ett intellekt genom att sända en Like till någon anti-krig-grupp på Facebook ;)
Ett äpple för kunskapen, en dödskalle för ångest. Hellre lever jag ett liv med den djupaste av ångest, med empati så djup att vissa aldrig ens kommer att kunna föreställa sig, hellre står jag ensam och hånad av pöbeln, heller gråter jag mig till sömns av ångest och medlidande för andra människor än att någonsin låta mig leva ett lyckligt liv i lögn.
"Det finns inga krig, bara inre konflikter". För att föra ett krig behövs människor som är villiga att utföra det, människor som är villiga att leda andra människor som vill kriga. Människor som vill kriga är människor som lider, människor som är arga, människor som inte längre känner att de lever de liv de egentligen vill leva. Om alla människor varit välmående hade vi inte haft krig. Om ingen människor hade haft inre konflikter, ilska, sorg och smärta så hade vi aldrig haft krig. Jag tycker det är en tröstande tanke att krigen vi ser runtom oss i världen är enbart resultatet av personligt lidande. Inget krig är större än det enskilda lidande som en människa kan uppleva. I ett krig är alla förlorare, alla mår dåligt. Jag tycker synd om människor som krigar och dödar och jag vill förlåta dem för jag förstår dem, de är inget annat än människor som lider. Alla lider vi tills dagen vi dör.
Att kriga är dock så mycket större än vad som förtäljs. Att kriga är inget impulsivt, det är politik på högsta nivå. I media får vi läsa om anledningarna till krigen, "orsakerna", "förklaringarna". Vi tvingas att ta ställning till vilka som är förövare, offer, vilka krig som är legitima, vilka som ska räddas, vilka som fängslas och vilka krig vi borde lägga näsan i blöt i. Dem som däremot inte följer det som står i dagspressen, dem som väljer att kika vad som försiggår bakom draperiet ska snart få lära sig en läxa. Dem som opponerar sig till vad mediaimperiet sagt hängs ut som naiva och paranoida.
Att media medvetet väljer att utmåla ut dem som opponerar sig som naiva och paranoida är egentligen inget konstigt. Man kan väl kalla det för aggressiv marknadsföring, att dumklara sina motståndare. Vad som dock är intressant är hur media lyckas få folket med sig på sin sida, hur media lyckas förvränga gemen mans intellekt till att tro att de som opponerar sig är just naiva och paranoida. Media är aldrig starkare än den svagaste länken, d.v.s. läsarna, folket, och om de ska få folket med sig måste de spela på deras känslor, d.v.s. deras psyke. Visst, i en utopi så hade man inte kunnat duperat folk som baserat sina åsikter på sitt intellekt, men tills den dagen kommer så är det känslor som folk går på i första hand. Och så länge läsarna är så pass primitiva så kommer även media att kunna föra folket precis i vilken riktning de vill.
Det genomsnittliga mänskliga psyket klarar enbart av att ta in en viss dos av ångest, en viss dos av empati, innan det skärmar av sig. Psyket väljer hellre att förtränga än att sätta sig in och försöka förstå sig på. Den genomsnittliga människan väljer hellre att fokusera på att konsumera och leva för dagen än att försöka sätta sig in i det lidande som sker runtom i världen. De allra flesta av er kommer aldrig att på djupet försöka förstå känna lidande som människor i krig och nöd befinner sig i. Inte många kommer att vilja sympatisera med tiggaren på gatan, än mindre med än hemlös tiggare på Rysslands gator. Enbart ett ytterst fåtal människor kommer att emotionellt försöka att sätta er in i de små notiserna som finns i tidningen där de skriver om bombdåd i Irak som kostade ytterligare 70 liv. Men det är okej, för ni är bara människor, ni precis som alla andra människor på jorden vill undvika ångest. Så hellre än att utsättas för den stora dos ångest man utsätts för när man sätter sig in i andra människors livsöden så kommer majoriteten av världens alla människor att fokusera på sitt eget, sina s.k. I-landsproblem. Återigen, detta är mänskligt och inget skamligt, det är så vi människor fungerar.
Givetvis är detta mänskliga beteende inget nytt, varken för psykologer och än mindre för människor i makteliten och i media. Att spela på dessa psykologiska faktorer är vad som gör världen fortsätter se ut som den gör. Dagen då antingen (1) människor sätter sina intellekt före sina känslor eller (2) då människor med makt väljer att reformera sig själva är dagen då vi kan börja om från början, tills dess kommer vissa saker aldrig att förändras.
Nu för att applicera denna kunskap i verkligheten.
Exempel: när USA gick in och krigade i Irak var de officiella anledningar att de hade massförstörelsevapen. Trots att indicierna var obefintliga så framstod det i media som det enda rätta. Inte heller fann man skymten av några massförstörelsevapen. (Man kan ju med rätta även fråga sig varför USA ens ska få bestämma vilka länder som får ha massförstörelsevapen då USA är det land med flest av dem och även det enda landet som använt dem - två gånger därtill). Nåväl, rykten om dessa massförstörelsevapen var tillräckligt bra för att hela världen skulle svälja USA:s intrång med hull och hår. För dem som dock var någorlunda pålästa och insatt så var givetvis dessa anledningar helt befängda. Även om de flesta egentliga orsakerna säkerligen förblir dunkla så är vissa anledningar b.la. olja, makt, geografiska territorium m.m. Dem som dock valde att ifrågasätta media utmålades som vanligt som naiva och paranoida.
Exempel: När USA gick in i Afghanistan så var den officiella anledningen att man skulle föra ett krig mot terrorister. Trots att terrorister är ett irrationellt begrepp och bör snarare falla under ämnet "retorik" än under "krig" så blev det återigen ett tillräckligt bra argument för att hela världen skulle acceptera det krig som utfördes om Afghanerna. Att man väljer att förflytta hela sin krigsmakt till ett annat land enbart för att man misstänker att det där finns människor som ogillar en är knappast vad som skulle kunna kallas legitima orsaker till krigföring. Likväl satt majoriteten av världens (väst)människor och nickade instämmande medan USA slakade människor.
Exempel: Efter andra världskriget blev sionister tilldelade landet Israel av FN. Trots att FN inte ägde landet, inte ens andelar i det, så godtog likväl resten av världen denna geografiska uppdelning. Än idag vägrar staten Israel att låta de araber som bodde i dåvarande delen av Israel att återvända. Israel fortsätter att hålla Palestina och dess folk under ockupation och fortsätter även att annektera mer och mer av Palestina. Trots att det enda logiska är att Israel är en krigsmakt som fortsätter att hålla Palestina under världens längst pågående ockupation och att Israel egentligen aldrig borde att tilldelats sionisterna så väljer majoriteten av väst att acceptera det som sker. Trots att Israeliterna har byggt en modern berlinmur runtom hela deras stulna land så väljer folk att acceptera det som sägs om Palestinierna, att de är terroristiska självmordsbombare.
OBS! Det mest lukrativa som finns i hela världen är (suprise suprise) krigföring. Att utföra ett krig omsätter så stora summor pengar att ingen ekonom ens skulle kunna komma i närheten av den gastronomiska kostnader som följer. D.v.s. att för varje krig som utförts har det funnits människor bakom som blivit så rika att de idag besitter över 90% av världens kapital. Att dessa människor är mindre än en promille av världens befolkning verkar dock inte besvära folk. Vill någon att jag ska fortsätta rapa exempel om krig? Att jag tog några moderna där USA var en återkommande nämnare var för att detta är vad som är aktuellt för oss i väst, detta är vad vi känner till. Listan på krig med "dunkla" grunder är dock oändlig. Snarare så skulle jag vilja vända på frågan: kan någon ge mig ett exempel på ett krig där det aldrig funnits "dunkla" motiv i bakgrunden?
Trots de uppenbara skälen som just nämnts till varför dessa krig aldrig har utförts på de grunder vi har blivit informerade om, trots att det är så pinsamt uppenbart vad det egentligen handlar om så väljer majoriteten av världens människor att blunda för orsakerna och lita på det som media säger. Trots att vilken människa som helst som hade följt sitt intellekt före sina känslor hade sett hur uppenbara dessa krigs orsaker är så står vi likväl där med byxorna neddragna och köper allt med hull och hår.
Ingen vill ingripa i Syrien och rädda alla offer. Ingen ville ingripa i Rwanda. Ingen ville ingripa i Bosnien. Listan över "krig vi aldrig skulle ha startat" är lång och överträffas enbart av listan "krig som startats men där ingen av resten av världs stormakter gick in och hjälpte till". Givetvis vill ingen ge sig in i krig där de inte kan se någon egen vinning av de, svårare än så är det inte. Att enbart "rädda människor" är inget stormakter sysslar med. Pengar och makt är det enda, enda, som står på agendan. Att tro annat är i sanningen naivt.
Och då är vi tillbaka där vi började, trots vad som är Uppenbart (för dem som använder sitt intellekt d.v.s) så väljer vi att tro på det mest långsökta, vi Accepterar de lögner vi blir matad med. När media skriver "terrorister" så knyter vi näven och instämmer och hurrar för USA. Hur puckat det än är att legitimera Israels existens så väljer människor, t.o.m. högakademiska sådana, att acceptera.
Och svårare än så är inte sanningen. Ingen av majoriteten av världens människor väljer att aktivt utsätta er för ångest. Ja, det är förvisso sant att ingen människa Vill ha ångest, där med inte sagt att vissa av oss dock ändock hellre väljer att försätta oss i ångest än att förbli lyckligt ovetande. Ignorance is blizzard. Det är så otroligt lätt att blicka bakåt hundra år och säga "haha, att folket inte förstod, såg de inte hur uppenbart det var?!", och precis lika gott kommer folk om ytterligare hundra år att skratta åt oss. Trots att det är så uppenbart så väljer vi att fly ångest och köpa det som media säger.
Givetvis blir nu följdfrågan: vad är denna ångest som jag påstår att alla vill fly ifrån? Varför skulle någon få ångest av att inse att "sanningen" bakom krigen som utförs i modern tid?
Så här fungerar det mänskliga psyket: om någon utför en ond handling mot en annan människa så kan vi godta det, och därtill även uppmuntra det och själv utföra det, OM vi kan se att det finns en legitim anledning till det. D.v.s. att människor som sitter och hycklar och försöker filosofera om "målen helgar medlen" så kan jag avslöja sanningen: ja, målen helgar medlen. Om du däremot tror dig stå högre än det mänskliga psyket så säger jag detta: du är en unik varelse bland människor som står högre än många av oss andra, räkna aldrig med att finna en likasinnad. Även om jag själv inte kan påstå att jag tycker att målen helgar medlen i alla lägen så lider jag likväl under samma psykologiska lagar som resten av mänskligheten. Kanske, bara kanske, om jag finner mig själv på en tillräckligt spritrituellt hög nivå så kan jag kringgå dessa regler, men det är nog inget att räkna med.
Och nu börjar vi få den sista pusselbiten på plats. Så länge vi väljer att acceptera de orsaker som media presenterar oss, de anledningarna som de påstår sig finns till varför vi ska förklara krig mot ett annat land, så länge vi köper dessa "ursäkter" så undkommer vi ångest. Om vi tillåter media att lura oss, om vi tillåter oss själva att lura oss själva att det faktiskt finns en anledning till varför USA mördar människa i Afghanistan i inatt så behöver vi aldrig få ångest, aldrig ha en inre konflikt, för det är så det mänskliga psyket fungerar. Om vi däremot skulle motsätta oss det som media säger till oss skulle en sån stor dos av ångest följa att vissa skulle behöva Prozac. Inte nog med att du går emot strömmen och därmed kommer att tappa känslan av tillhörighet, du kommer även att bli ifrågasatt och hånad, du kommer att bli utfryst, men den kanske största ångest av dem alla är att du kommer att inse att människor dör runtom på jorden utan någon som helst anledning. Du kommer att inse att alla s.k. orsaker till krig enbart är en illusion, att den enda anledning till varför människor slaktar andra människor som djur är för att vi enbart är djur och att vi alla enbart lider. Du kommer att inse att människor i maktpositioner är villiga att mörda miljontals människor utan någon som helst legitim anledning, att den enda anledningen som finns är deras egen vinning. Ångest du kommer att utstå när du inser att det finns människor vars ondska är så stor att de är villiga att låta hundratusentals människor våldtas och stympas allt för att själva gör en ekonomiska vinning, ångest du kommer att utstå då är en ångest som kommer att få dig att tvivla på mänskligheten, en ångest som kommer att få dig att gråta, att bli tom inombords, likgiltig och kall. När du därtill inser att samma typ av ondska kan förekomma inom alla människor så har du längre inget hopp kvar om det goda.
Men det är klart, varför skulle någon utsätta sig för detta? Utav vilken anledning skulle en vettig person som Du vilja utstå all denna ångest? För ärligt talat, är det inte bara enklare att acceptera det som vi blir tillsagda? Är det inte skönare att bara vara en i mängden, att bli förd bakom ljuset och få förbli lycklig? För visst är det väl så att ingen av oss vill utstå ångest, så varför inte bara fortsätta med konsumera och uppdatera vår Facebook? På din höjd kan du ju trots allt visa att du har ett intellekt genom att sända en Like till någon anti-krig-grupp på Facebook ;)
Ett äpple för kunskapen, en dödskalle för ångest. Hellre lever jag ett liv med den djupaste av ångest, med empati så djup att vissa aldrig ens kommer att kunna föreställa sig, hellre står jag ensam och hånad av pöbeln, heller gråter jag mig till sömns av ångest och medlidande för andra människor än att någonsin låta mig leva ett lyckligt liv i lögn.
Kommentarer