Manligt o kvinnligt är inte samma sak som maskulint och feminint

Femininet och maskulinitet har varit en svår resa för mig, precis som för många, många andra. Den svåra resan har troligen berott på att samhället tvingar in oss i fack vi egentligen inte vill befinna oss i. Om vi försöker gå utanför facken så får vi många gånger utstå kritik varpå utforskandet blir tabubelagt och svårt och ibland även avstannar. Jag vågar dock inte påstå att detta är ett typiskt fenomen i "modern tid" och att förvirringen skulle vara större nu än förr. Jag blickar bakåt i tiden, långt innan feministrörelsen. Vad vi kunde se då var män som utnyttjade sin maktroll och lät deras maskulinitet (som förvisso hade ett mycket större och bättre svängutrymme än idag) gå till överdrift och istället övergå till makt- och kontrollbehov samt även att deras femininitet aldrig fick möjlighet att utvecklas då detta ansågs omanligt. Detta missgynnade givetvis även kvinnorna som dels aldrig fick möjligheten att utveckla sin maskulinitet och dels aldrig fick sin femininet behandlad på ett respektfullt sätt.
Om vi däremot jämför med hur det ser ut idag, där mannen förväntas att utforska sin femininet till oändligheten för att sedan bli anklagad som manschauvinist om han vill utforska och utöva sin maskulinitet, och där kvinnor hyllas och uppmanas att enbart utveckla sin maskulinitet och förtrycka sin femininitet, så kan man nog säga pest eller kolera om vi jämför med förr. Mig veterligen har vi nog aldrig haft en balanserad nivå, och om jag ska vara realistisk så kommer vi nog aldrig heller få det av den enkla anledningen att människor överlag inte är tillräckligt balanserade, på individnivå. Ett samhälle likt allt annat är aldrig starkare än den svagaste länken, och tills den dagen alla människor är i balans, eller i så mycket balans de kan tänkas uppnå, så kommer aldrig heller samhället vara i balans. Det handlar väl istället om att göra det bästa situationen, gilla läget och inse att människors begränsningar alltid har och alltid kommer att vara det största hindret för mänskligheten.

Kvinnligt och manligt är inte detsamma som femininitet och maskulint. Kvinnligt och manligt är i korrekta termer två olika kön, men i folkmun har begreppen kommit att förknippas med de typiska fördomarna vi har om könen. Fördomar kan som alltid innehålla en hel del sanningar, men problemet är när vi börjar spela på fördomarna och tilldela folk egenskaper efter fördomarna.

Låt mig exemplifiera: fördomar finns att kvinnor är mer känslomässigt utvecklade än män. Detta är en typisk feminin egenskap. Om man därefter börjar agera efter denna fördom så kommer alla kvinnor behandlas på samma sätt då man förväntar sig att de ska vara väldigt känslomässiga och inte särskilt rationella. Detta kommer ge upphov till mycket förtryck, irritation och missförstånd. Bara för att femininitet förekommer i större dos hos kvinnor än hos män så betyder det inte att det att alla kvinnor har samma dos femininitet. D.v.s. att många kvinnor kommer inte alls ha en särskilt stor dos av femininitet, utan tvärtom kanske har en större dos maskulinitet. Om de sen då blir behandlade enligt vad fördomarna om kvinnorna är så kommer de givetvis att bli irriterade och stötta. Jag skulle kunna göra hundratals liknande exempel, inte bara om könsfördomar, utan fördomar överlag, så skulle bevisa min tes. Fördomar innehåller oftast en stor dos sanning, men det blir alltid fel om vi spelar på dem. D.v.s. att acceptera att fördomen finns där, för den finns nästan alltid där av en anledning. MEN spela aldrig på fördomen. Varje ny individ du träffar förtjänar alltid ett nytt blankt papper så denne får fylla i själv. Fyll inte i pappret i förväg åt andra. Men återigen, försök inte förtrycka fördomen, det är en psykologisk process som kräver sin respekt att få finnas där.

Vi har alltså konstaterat att det som anses kvinnligt och manligt är egentligen bara fördomar om hur vi förväntar oss att respektive kön ska uppträda. Fördomarna bygger på faktiska sanningar men får och bör aldrig appliceras på en person innan vi lärt känna denne. D.v.s. om vi vill uppnå ett balanserat samhälle där varje individ ska få möjlighet att utveckla sin femininitet respektive sin maskulinitet så måste vi även inse att det alltid kommer att finnas fördomar, men att vi måste sluta spela på dem. Så länge vi försöker "motarbeta" fördomarna istället för att acceptera dem och ignorera dem så utför vi ett krig som inte går att vinna varpå vi lägger energin på fel ställe, enligt mig. Respektera din nästa så som du vill bli respekterad själv. Detta krig mot fördomarna om manligt och kvinnligt är alltså inte ett krig mot kvinnor, ett kvinnoförtryck som feministerna kallar det, utan det är ett människokrig som handlar om att vi spelar på fördomar. Att denna fördom dock just råkar handla om kön är bara slumpen. Jag, i egenskap av man, blir precis lika stött som en kvinna som tvingas in i en fördom, precis som en mörkhyad person blir stött om denne placeras in i en fördom osv osv.

Maskulinitet och femininitet förekommer i varierande doser hos varje individ. Dessa doser påverkas i mångt och mycket av biologiska faktorer, främst vårt kön. Doserna varierar inom könen, man kan inte variera på hur många sätt som helst, det finns en begränsade rörelseomfång varpå det även går att upprätta ett logiskt system bakom det hela. Försök inte att eftersträva att leva upp till eller undvika att leva upp till Manligt och Kvinnligt då detta är (tidsenliga)fördomar och inte individanpassade. Lägg istället energin på att utforska din maskulinitet respektive din femininitet, först då kommer du att framträda som mannen/kvinna du faktiskt är, vilket är något väldigt vackert och beundransvärt, oavsett hur dosen maskulint och feminint förhåller sig i just dig! Släpp taget om normerna, förväntningar och påpressningarna (och framförallt feministerna) och var dig själv, ditt vackra inre jag!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Religion för mig

Orimligt att meritokratin ska leda till högre lön

Koranbränningar belyser svårigheten med att stifta lagar