Var man ska dömas efter sina förutsättningar

Att döma är bland det enklaste som finns. Det är bara att peka och spy galla. Att däremot förstå och förlåta är en gåva, något vackert, något att sträva efter.

Men visst, låt detta utlägg gå ut till dem som dömer: Har ni ens någon koll på hur ni dömer?

Många människor gör det enkelt för sig när det kommer till moral - de tittar i ett facit. Vissa öppnar lagboken och citerar paragrafer upp och ner och moraliserar, andra öppnar bibeln och gör det samma. Så många olika lagböcker världen över, så många olika heliga skrifter. Men visst, bekvämt och enkelt är det ju iaf. Det är ju bara att peka och säga "men lagen/gud säger så, därför är det ju så!". Varför inte bara sluta tänka helt och hållet om nu lagboken/den heliga skriften redan har alla svaren?

"Okej, så du menar att vi inte ska ha en lagbok. Fine. Vad ska vi döma folk efter då?".
Ja, det blir ju svårt, att utan ett regelverk döma folk. Frågan kanske är varför vi ens ska döma? Vem hjälper det i slutändan? Blir samhället bättre av att vi har ett facit i hur vi ska döma? Vad mynnar det i? Låter mer som en cynisk spiral.

Nej tack, att döma och fängsla människor är lika förläget som schimpansernas era. Vill vi få denna värld att gå framåt måste vi lära oss att förstå och förlåta.

Men om man nu skulle döma folk på en moralisk basis, d.v.s. utan en lagbok och en helig skrift som drar alla scenarion över en kam och gör allt svart eller vitt, hur skulle man då göra?

Låt säga att du bor i Dhaka i Bangladesh och måste stjäla mat för att överleva. Är detta omoraliskt? Ja, iaf enligt de heliga skrifterna och lagboken. Men i verkligheten, den vi lever i, är det verkligen omoraliskt?
Låt säga att du bor i favelorna i Rio de Janeiro och du måste ständigt vara beredd på att mörda för att själv inte bli mördad, är detta omoraliskt?
Vad händer då om du bor i Sverige, du är uppväxt i en alkoholiserad familj med föräldrar som inte gett dig ett uns av kärlek, och ett samhälle som aldrig funnits där för dig, varpå du med åren enbart umgås med kriminella och tillslut blir en själv, är det då verkligen omoraliskt av dig att begå ett brottet? Det enda brottet jag kan se är ett samhälle som sviker den som redan blivit sviken från dag ett.
Jo men seriöst, den människa som aldrig fått uppleva ett hem, kärlek och trygghet. Hur ska man kunna uppfostra en sådan människa med moral genom att sätta denne i fängelse? Det är inte bara långsökt, det är korkat. Förvisso finns det dem som resonerar att fängelset ska verka i avskräckande syfte och inte rehabiliterande. Okej, vi skrämmer människor till lydnad. Ursäkta, jag tror Putin just ringde, du har blivit erbjuden en plats i ryska rättsväsendet! Hej då.

Idag består fängelserna till majoritet av människor som aldrig rikligt fått en chans att vara delaktiga i samhället. Man straffar dem som drog nitlott i den genetiska tombolan och föddes på fel plats, i fel familj, vid fel tillfälle.

Jag vet inte vad svaret är, vilka kan vi verkligen döma, vilka kan vi förlåta, vilka kan vi förstå. Men att banktjänstemän världen över blir rikare på andra människors ödens bekostnad är i mina ögon äcklande. Dessvärre ser vi inte allt för ofta bankdirektörer bli eskorterade till Kumla.

Om jag vore en bankdirektör så hade jag sagt så här:
Tack alla ni som Dömer! Tack alla ni som slår varandra blodiga! Tack alla ni under- och medelklassen för att ni lägger all fokus på att hata varandra så mycket! Tack så mycket för att ni bevarar systemet med lag och brott där vi straffar alla dem som redan blivit straffad! Tack för att ni inte använder er egen moral, utan istället lyder under lagboken som vi skrivit åt er!
Tack alla ni som gör det möjligt för oss som bestämmer och äger världen att fortsätta göra det - allt tack vare er.

Dags att bryta mönstret, dags att revolutionera. Så länge vi spelar spelet som maktens män gjort spelreglerna i så är vi alla förlorar. Råttor i ett ekorrhjul, där vi biter varandra till döds.
Ibland önskar jag att vore Messias och kunde ena er alla, att samla folket och störta den kapitalistiska regim som förpestar allas våra tillvaro.
Men jag är ingen Messias. Jag har bara en blogg med väldigt få läsare, så vi får se vad som händer i nästa liv.