Gud
Gud, relgion. En skapad illusion för att hålla människans sinne i schack? En illusion skapad av väldigt smarta människor lr bara nån som ville göra nått kul? Eller så enkelt att Gud faktiskt finns?
Vissa människor går förbi livet utan några problem. d lever glatt å tänker inte särskilt mycke mer än på va d ska äta idag, vilken tröja d ska ha på sig i skolan. sen finns d d människor som då å då sätter sig ner å tänker, var för i helvete finns ja? är jag inte mer än atomer å moklekyler? är kärlek å tankar inget annat än elektriska impulser i min hjärna? sitter man tillräckligt länge me dessa frågor så får man bara ett svar: inget. ett sånt svar kan ingen människa leva med, iaf inte en sån pass intellektuell människa som verkligen förstår svaret. för d e faktiskt skillnad på att "fatta" å "förstå". vissa människor kan prata om döden som vad som helst. man kan prata med livets mening med dem, å d kan förvisso ha bra teorier å ideer, men bara för att man kan konstatera nånting betyder d inte att man fattar d på djupet. jag vill påstå att den människa som inte får ångest av att diskutera om döden och livets mening inte riktigt förstår d, inte mer än på ytan.
Människans intellektuella nivå har kommit till en gräns där vi snart brister. Den kunnskap och förmåga att tänka vi har idag har blivit för mycket för oss, vi kan inte längre hantera den, det blir våran undergång. lösningen: Gud.
Gud är egentligen det enda som kan ge tillvaro i livet. Med Gud menar jag något övernaturligt, någon mening i livet. man säger att budister inte har någon Gud, men ändå är d så skärpta å mediterar in i d djupaste, något som fick mig att fundera. kan man tack vare djup meditation å tänkade ändå undkomma dessa livskriser även fast man inte har en Gud? nej kom ja fram till. d har nirvana. Nirvana när man inte återföds, med andra ord: något övernaturligt. precis som Gud, något övernaturligt som ger mening till livet.
Låt oss leka med tanken att Gud INTE finns. religioner har funnits så långt tillbaka som människan har haft en hyfsat välutvecklat intellektuell. dock så har religioner kommit å gott, olika budskap m.m. m.m., men den röda tråden har alltid varit detsamma: något övernaturligt som kan ge mening till ett till annars synes meningslöst liv. så, detta ger oss två alternativ till en påhittad gud: en person satt å grubblade över livet å dess olika gåtor. till slut kom denne frm till att det måste vara en Gud som styr allt, å förde då vidare detta budskap. d.v.s. lite desperation av sökande svar till alla frågor. alternativ två är att en person sitter å grubblar över livets mening, å kommer fram till att d inte finns något, att vi bara är atomer osv. denne person inser att om han ska kunna orka leva vidare, ha lust att leva vidare, så måste ha finna en anledning. han vet också att fler personer kommer grubbla på dessa frågor, å även dessa kommer ställas inför dilemmeat: leva ett meningslöst liv lr ta självmord, svart på vitt. således så skapar han en gud, en mening till livet. å som ni vet med mytomaner så kan man övertala sig själv, hur absurt d än låter så går d att övertala sig, bara man intalar sig det hela tiden så börjar man till slut tro på d.
en gud ger alltså mening till livet. vi kan få svara på alla frågor där, allt. å då kommer vi ju till religionens till synes motsatts: naturvetenskap. naturvetenskapens mål är att få allting logiskt, d.v.s. att man kan förklara allting med hjälp av formler. detta skapar snabbt ett dilemma för vissa personer: vissa forskare som forskar om t.ex. universum kommer nångång ställas inför dilemmat: tro på naturvetenskapen och det logiska eller gud. vissa, som ja nämnt tidigare, kommer ändå inte berörs av detta, deras intellektuell nivå gör att d kan säga "jag tror inte på gud", utan att d får ångest, för d fattar ändå inte på djupet. dessa forskare gör att d kan förneka gud å t.o.m. försök bevis dess ickeexistens. däremot kommer d finnas forskare som kommer ställas inför avgörande val: avsluta karriären i rädsla av att finna att d inte finns någon gud tack vare deras forskning, eller försök väva in en gud i deras forskning. lösning på detta, tur nog, var kvantfysiken. kvantfysiken, i väldigt väldigt korta drag, säger att elektronerna som rör sig runt atomerna rör sig i ett slumpmässigt mönster. som ni vet tidigare så ska naturveteskapen sträva efter en formel, att kunna bevisa, MEN, har du något som rör sig, bevisat, efter slumpen, så går d inte att bevisa. slumpen går med andra ord aldrig att skriva ner på en formel, bara i sannolikhetslära. eftesom nu dessa elektroner rör sig av slumpen, så kan man faktiskt väva in en gud i naturvetenskapen. en slump kan styras av en högre makt. kan inte förklara d mycket tydligare, även fast d kan låta lite konstigt. alla regler som vi har på jorden i naturvetenskapens ämne är regler. ingenting kan ändra dem, reglerna följer alltså ett mönster, d.v.s. att ingen högre makt påverkar dem. men om d inte finns någon regel, utan istället slumpen, så kan alltså någon annan, ur en annan dimension lr va man vill kalla det, påverka utgången.
Så för Guds skull (ordvits ha ha ha..), se fan inte till att motbevisa kvantfysiken. För den dag någon gör det, då är allt hopp ute. Kontentan av detta kommer resultera mass självmord hos d människor med den pass höga intellektuella nivå som verkligen förstår att utan en gud så finns ingen mening med livet. folk som babblar om mening me livet är kärlek etc etc är människor som inte kommit upp till den nivån. vissa saker går inte att få förklarade, utan det är bara tack vare djup insikt i sig själv man kan förstå vissa saker, bra eller dåligt? tja.. d återstår att se.
Jag tror på Gud, för jag måste.
Vissa människor går förbi livet utan några problem. d lever glatt å tänker inte särskilt mycke mer än på va d ska äta idag, vilken tröja d ska ha på sig i skolan. sen finns d d människor som då å då sätter sig ner å tänker, var för i helvete finns ja? är jag inte mer än atomer å moklekyler? är kärlek å tankar inget annat än elektriska impulser i min hjärna? sitter man tillräckligt länge me dessa frågor så får man bara ett svar: inget. ett sånt svar kan ingen människa leva med, iaf inte en sån pass intellektuell människa som verkligen förstår svaret. för d e faktiskt skillnad på att "fatta" å "förstå". vissa människor kan prata om döden som vad som helst. man kan prata med livets mening med dem, å d kan förvisso ha bra teorier å ideer, men bara för att man kan konstatera nånting betyder d inte att man fattar d på djupet. jag vill påstå att den människa som inte får ångest av att diskutera om döden och livets mening inte riktigt förstår d, inte mer än på ytan.
Människans intellektuella nivå har kommit till en gräns där vi snart brister. Den kunnskap och förmåga att tänka vi har idag har blivit för mycket för oss, vi kan inte längre hantera den, det blir våran undergång. lösningen: Gud.
Gud är egentligen det enda som kan ge tillvaro i livet. Med Gud menar jag något övernaturligt, någon mening i livet. man säger att budister inte har någon Gud, men ändå är d så skärpta å mediterar in i d djupaste, något som fick mig att fundera. kan man tack vare djup meditation å tänkade ändå undkomma dessa livskriser även fast man inte har en Gud? nej kom ja fram till. d har nirvana. Nirvana när man inte återföds, med andra ord: något övernaturligt. precis som Gud, något övernaturligt som ger mening till livet.
Låt oss leka med tanken att Gud INTE finns. religioner har funnits så långt tillbaka som människan har haft en hyfsat välutvecklat intellektuell. dock så har religioner kommit å gott, olika budskap m.m. m.m., men den röda tråden har alltid varit detsamma: något övernaturligt som kan ge mening till ett till annars synes meningslöst liv. så, detta ger oss två alternativ till en påhittad gud: en person satt å grubblade över livet å dess olika gåtor. till slut kom denne frm till att det måste vara en Gud som styr allt, å förde då vidare detta budskap. d.v.s. lite desperation av sökande svar till alla frågor. alternativ två är att en person sitter å grubblar över livets mening, å kommer fram till att d inte finns något, att vi bara är atomer osv. denne person inser att om han ska kunna orka leva vidare, ha lust att leva vidare, så måste ha finna en anledning. han vet också att fler personer kommer grubbla på dessa frågor, å även dessa kommer ställas inför dilemmeat: leva ett meningslöst liv lr ta självmord, svart på vitt. således så skapar han en gud, en mening till livet. å som ni vet med mytomaner så kan man övertala sig själv, hur absurt d än låter så går d att övertala sig, bara man intalar sig det hela tiden så börjar man till slut tro på d.
en gud ger alltså mening till livet. vi kan få svara på alla frågor där, allt. å då kommer vi ju till religionens till synes motsatts: naturvetenskap. naturvetenskapens mål är att få allting logiskt, d.v.s. att man kan förklara allting med hjälp av formler. detta skapar snabbt ett dilemma för vissa personer: vissa forskare som forskar om t.ex. universum kommer nångång ställas inför dilemmat: tro på naturvetenskapen och det logiska eller gud. vissa, som ja nämnt tidigare, kommer ändå inte berörs av detta, deras intellektuell nivå gör att d kan säga "jag tror inte på gud", utan att d får ångest, för d fattar ändå inte på djupet. dessa forskare gör att d kan förneka gud å t.o.m. försök bevis dess ickeexistens. däremot kommer d finnas forskare som kommer ställas inför avgörande val: avsluta karriären i rädsla av att finna att d inte finns någon gud tack vare deras forskning, eller försök väva in en gud i deras forskning. lösning på detta, tur nog, var kvantfysiken. kvantfysiken, i väldigt väldigt korta drag, säger att elektronerna som rör sig runt atomerna rör sig i ett slumpmässigt mönster. som ni vet tidigare så ska naturveteskapen sträva efter en formel, att kunna bevisa, MEN, har du något som rör sig, bevisat, efter slumpen, så går d inte att bevisa. slumpen går med andra ord aldrig att skriva ner på en formel, bara i sannolikhetslära. eftesom nu dessa elektroner rör sig av slumpen, så kan man faktiskt väva in en gud i naturvetenskapen. en slump kan styras av en högre makt. kan inte förklara d mycket tydligare, även fast d kan låta lite konstigt. alla regler som vi har på jorden i naturvetenskapens ämne är regler. ingenting kan ändra dem, reglerna följer alltså ett mönster, d.v.s. att ingen högre makt påverkar dem. men om d inte finns någon regel, utan istället slumpen, så kan alltså någon annan, ur en annan dimension lr va man vill kalla det, påverka utgången.
Så för Guds skull (ordvits ha ha ha..), se fan inte till att motbevisa kvantfysiken. För den dag någon gör det, då är allt hopp ute. Kontentan av detta kommer resultera mass självmord hos d människor med den pass höga intellektuella nivå som verkligen förstår att utan en gud så finns ingen mening med livet. folk som babblar om mening me livet är kärlek etc etc är människor som inte kommit upp till den nivån. vissa saker går inte att få förklarade, utan det är bara tack vare djup insikt i sig själv man kan förstå vissa saker, bra eller dåligt? tja.. d återstår att se.
Jag tror på Gud, för jag måste.
Kommentarer